Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Dagens frihetskämpe, morgondagens terrorist?

Samhället måste skydda sig mot högerextremism och andra politiskt motiverade hot. Men alla redskap är inte lämpliga.
Manifestation mot islamofobi efter terrordådet i New Zeeland  2019.
Manifestation mot islamofobi efter terrordådet i New Zeeland 2019.
Foto: Chris Young
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

Våldsbejakande extremism har många ansikten. De senaste åren har dock Säkerhetspolisen särskilt betonat hotet från högerextremt håll. Det är en fokusförskjutning som har fog för sig.

2019 inträffade flera högerextrema dåd i såväl Nya Zeeland som USA, Norge och Tyskland. Det är mindre än tio år sedan Anders Behring Breivik i Oslo och på Utøya visade vad de många hatiska orden och människofientliga idéerna för med sig.

Om en grundlagsändring gör det möjligt att inskränka föreningsrätten med enkel riksdagsmajoritet ligger det i farans riktning att dagspolitiska motiv kan komma att avgöra vilka som ska sättas upp på terrorlistan.

Som framgår av Säpos årsbok för 2019 utgör högerextrem ideologi utgångspunkten för allt fler terrordåd. Att samhällsdebatten uppvisar allt mer påtagliga inslag av rasism, främlingsfientlighet och konspirationsteorier ökar också risken att enskilda eller grupper av likasinnade radikaliseras.

Samhället måste ha relevanta redskap till hands för att kunna möta det mörka hotet. Frågan är bara hur sådana ska vara beskaffade för att inte motverka sitt syfte.

I onsdags lade grundlagskommittén fram ett delbetänkande om att kriminalisera deltagande i terrororganisation. I dagsläget är det bara militära och rasistiska organisationer som kan undantas från föreningsfriheten.

Det finns en bred majoritet i riksdagen för att göra det lättare att olagligförklara organisationer. Syftet är gott, men det finns samtidigt goda argument för att lagstiftarna ska låta bli att gå den vägen: Om en grundlagsändring gör det möjligt att inskränka föreningsrätten med enkel riksdagsmajoritet ligger det i farans riktning att dagspolitiska motiv kan komma att avgöra vilka som ska sättas upp på terrorlistan.

Ingen vill ge terrorister, extremister och organiserad brottslighet ens ett finger i onödan, men risken för godtycke i den politiska hanteringen ska inte underskattas. Dagens frihetskämpe kan lätt bli morgondagens terrorist och vise versa.

Finns det andra vägar att gå än att rucka på grundlagen ska riksdagen i första hand välja dessa.

Läs mer