Annons

Kajsa Kettil: Coronastöden räddade företagen – åtminstone männens

När kvinnliga företagare missgynnas blir alla förlorare.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 12 februari 2022
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Alla kvinnliga företagare får inte som Kajsa Linståhl medalj av kungaparet, men ämnet kvinnligt företagande är värt att uppmärksamma.
Alla kvinnliga företagare får inte som Kajsa Linståhl medalj av kungaparet, men ämnet kvinnligt företagande är värt att uppmärksamma.Foto: Fredrik Sandberg/TT

För några år sedan, när jag var näringslivsreporter på BT, träffade jag många entreprenörer. De var allt från enmansföretagare som jobbade ensamma hemma på sin kammare till höjdare inom Sjuhärads näringsliv. Ofta lämnade jag intervjuerna fylld av den energi och optimism som dessa män och kvinnor utstrålade. De brann för sina jobb och sin livsstil. Tillvaron innebar ofta hårt slit till medelmåttiga löner, men flera förklarade att det var det värt för att få styra sin tid och ägna sig åt det de tyckte om.

Det kändes meningsfullt att få berätta om all denna kreativitet och innovationskraft för läsarna. Någonstans hoppades jag att läsarna skulle se det jag såg; hårt arbetande människor som genom sitt företagande bidrog med skattekronor som hjälper till att bekosta vår gemensamma välfärd, snarare än somligas reflexmässiga association av företagare som giriga egoister.

Annons

Efter en tid började jag dock se ett mönster: Män och kvinnor verkade ofta driva sina bolag utifrån olika premisser. När kvinnor lät sina verksamheter växa långsamt, valde män att låna till en storsatsning.

Åtminstone framstod det så. Sedan dess har jag tagit del av flera rapporter som visar att tillväxten hos bolag inte nödvändigtvis beror på ägarens val, utan att den dessvärre kan vara ett resultat av hans eller hennes kön. Kvinnor beviljas i lägre utsträckning än män banklån till investeringar, deras affärsidéer tenderar att ifrågasättas, och de får vänja sig vid frågor om hur de har tänkt kombinera företagande och familjeliv.

Det sistnämnda löste jag genom att vända på steken; vid lite personligare intervjuer testade jag att fråga männen – de var ofta småbarnspappor som jobbade som vd och som ägnade en stor del av fritiden åt att träna inför maratonlopp (det här var strax innan det blev trendigare att cykla mountainbike än att springa) – hur de fick ihop arbetslivet med familjelivet. Det kunde gå ett par förvirrade sekunder innan polletten föll ner och de insåg att reportern utgick från att de tog ansvar för hem och barn. Det vanliga var sannolikt att omgivningen ansåg att en så framgångsrik man måste få prioritera karriären och sig själv framför andra åtaganden.

”Det vanliga var sannolikt att omgivningen ansåg att en så framgångsrik man måste få prioritera karriären och sig själv framför andra åtaganden.”

Detta antagande bygger knappast på någon medveten illvilja mot kvinnor, men det blottlägger trots allt synen på män och kvinnor inom näringslivet. Det är dock strukturer som är svåra att sätta fingret på. Ta till exempel veckans besked från regeringen att utlovade företagsstöd kommer att gälla enligt plan. Näringsminister Mikael Damberg (S) konstaterade nöjt att ”lagt kort ligger.” Företagen ska nu få en rimlig chans att komma på fötter under en övergångsperiod när restriktionerna tas bort och det mesta återgår till normalläge. Vad han inte uppmärksammade var att detta främst gäller manliga företagare.

Förra veckan presenterade Jämställdhetsmyndigheten en rapport om hur den ekonomiska jämställdheten har påverkats av pandemin. Rapporten fick en del uppmärksamhet för att kvinnor i arbetaryrken har missgynnats. Det är viktigt att det diskuteras. Men den del som handlar om stöd till näringslivet hamnade i skymundan, i synnerhet faktumet att kvinnodominerade branscher har missgynnats av coronastöden. Nu finns det ju fler manliga än kvinnliga företagare, men oavsett stödform fick manliga företagare en oproportionerligt stor andel av stöden. Dessutom beviljades mäns ansökningar om omställningsstöd oftare än kvinnors.

Det får konsekvenser, både för de enskilda individer som får sämre förutsättningar, men också för tidigare nämnda välfärd som snuvas på de skattekronor ett framgångsrikt företagande bidrar med.

Sammanfattningsvis blir alla förlorare när jämställdheten brister.

Och det är inte en självklarhet att alla samhällets områden blir mer jämställda. Sverige halkar till exempel efter andra jämförbara länder vad gäller kvinnligt entreprenörskap, visar en enkätstudie som Företagarna och Almi har genomfört.

Åter till intervjuerna med näringslivsföreträdarna. Kvinnorna, kanske någon undrar, fick de inte frågan hur de kombinerade sina liv som företagare och mammor?

Nej, det fick de inte. Men det behövdes inte heller, för de berättade ofta självmant hur företagandet innebar en flexibilitet som gjorde det möjligt att styra om arbetstiden och hämta på förskolan, gå på utvecklingssamtal och skjutsa till träningar.

Annons
Annons
Annons
Annons