Civilkurage är en dygd
På kort tid har två fall av pedofili upptäckts tack vare civilkurage. Det ena fallet handlar om en trettonårig pojke i Stockholm som blivit nominerad till Svenska hjältar för att han avslöjat en pedofil i sitt bostadsområde. Han anade att något inte stod rätt till med en viss man som barnen i området drog sig till. Genom att pojken byggde tillit till dem vågade dessa barn slutligen berätta för trettonåringen vad de hade blivit utsatta för, och en 66-årig man kunde gripas.
Ett annat fall är en kvinna i Jönköpingstrakten som misstänks för att ha våldtagit sina barn på uppmaning av sin pojkvän. Att det misstänkta brottet uppdagats var en ren slump. Två bekanta till kvinnan hade varit på besök för att bland annat titta på en dator som de hade tänkt köpa av kvinnan. När hon var iväg för att handla upptäckte de filmade övergrepp på kvinnans dator som de stal och tog till polisen som tack vare denna gärning kunde säkra bevis och inleda en utredning mot paret.
Båda fallen är exempel på hur det många gånger är avgörande att det finns människor som vågar agera. Nyligen spreds också filmer på Alex Murphy som på egen hand ses gå mot ett våldsamt gäng för att avstyra pågående vandaliseringar av butiker under den stora BLM-demonstrationen i Göteborg. I sociala medier har han hyllats för att han vågat ingripa och polisen har till och med eftersökt Murphy för att övertala honom om att söka till polisutbildningen.
Därmed framstår krav om lagstiftat civilkurage, som med jämna mellanrum brukar lyftas fram i debatten, som överflödigt. Den trettonårige pojken, de två som stal den misstänkta kvinnans dator och Alex Murphy behövde inte en lag för att de skulle handla gott i situationer som krävde det.
Trots det finns fall där civilkurage hade varit på sin plats. Blåljuspersonal som återkommande gånger vittnar om nyfikna åhörare som hellre filmar än hjälper till vid exempelvis olyckor kan nog instämma i detta. Det finns också fall vars tragik kanske hade gått att undvika om fler hade vågat ingripa. I förundersökningen till det uppmärksammade mordet på Wilma Andersson i Uddevalla framgår att flera grannar hört skrik från lägenheten samma kväll som hon mördades. Grannarna ingrep inte i stunden, men kom att bli viktig bevisning under rättegången.
Just därför behöver de goda exemplen på civilkurage lyftas fram. De är trots allt mer effektiva än en tvingande lagstiftning för de visar att civilkurage är möjligt även utan krav, och att civilkurage i bästa fall kan rädda liv. Minsta lilla misstanke om ett pågående brott räcker för att anmäla i de fall där det inte går att gripa in på egen hand. Särskilt de som begås i hemmets trygga vrå och som man kanske just därför tvekar inför att anmäla. Det är bättre att polisen rycker ut en gång för mycket, än en gång för lite.
