Vi är inte skrockfulla här på ledarsidan. Men vi noterar ändå att det är just fredagen den 13:e mars som det första mötet hålls mellan Borås Stad och Sverigeförhandlarna.
Vi föreslår att Borås möter de hårda kraven med ett motbud: ge oss en lufttaxi så kan vi snacka!
Förväntningarna från delegationen från Stockholm, som har ansvar för att sy ihop finansieringen av hela Götalandsbanan och Europakorridoren Stockholm-Malmö, lär alldeles säkert bli att Borås skattebetalare ska hosta upp någon miljard eller två med (om än med 30 års avskrivningstid).
Från Borås sida deltar det politiska presidiet tillsammans med kommunchefen Svante Stomberg, ekonomichefen Christer Johansson, samhällsplaneringsbasen Bengt Himmelmann, budgetansvarige Roger Cardell och Charlotta Tornvall, strategisk samhällsplanerare. Kanske någon till.
Uppställningen vid mötet i kommunstyrelserummet om tre veckor säger något om allvaret. Staden går in i ett historiskt viktigt avgörande där allt i praktiken ska vara klart om ett år.
”Vi från Borås sida måste vara väl förberedda. När förhandlingen väl börjar kan det gå rätt snabbt”, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).
Ingen i stadshuset vill förstås visa sina kort redan nu. Men hur spännande Götalandsbanan än blir skulle Borås med rätt gott samvete kunna hävda att stadens anspråk inte skapar några extra kostnader.
Det kommer Sverigeförhandlarnas ledning, de båda före detta statssekreterarna H G Wessberg (hos Reinfeldt) och Catharina Håkansson Boman (hos Maud Olofsson) inte att övertygas om.
De vill i stället att Borås först fyller i en blankett, ”Nyttoanalys i Sverigeförhandlingen”.
Där listas sju olika typer av ”nyttor” av en höghastighetsbana med station i stan som Borås kan räkna hem på sikt.
Den centrala av dem är ”bostadsnytta”. Förhandlarna vill veta hur många tillkommande nya bostäder som Götalandsbanan kan generera, var och när de kan byggas och hur mycket pengar kommunen kan få in från byggarna.
För att lyckas med det här tricket ska Sverigeförhandlarna 1 juli lägga fram ett lagförslag om något de kallar värdeåterföring. Principen utgår från att värden som skapas av offentliga investeringar som kommer privata fastighetsägare till godo många år senare ska kunna återföras till det offentliga.
Men: vilken dragning och vilket stationsläge i Borås öppnar upp för mest intäkter/lägst kostnader? Nuvarande läget eller vid Göta/Lusharpan? Det beror liksom på...
Även om Borås (liksom Ulricehamn) ligger i en djup sprickdal har Borås en geografisk fördel jämfört med exempelvis Linköping. I Östergötlands residensstad har Sverigeförhandlarna begärt att Trafikverket också sätter en prislapp på att dra höghastighetsbanan norr om staden, längs med E 4:an, med ett stickspår in till en station i centrum för de tåg som även ska stanna i Linköping och inte bara rusa förbi.
Det gillar inte de lokala politikerna som vill att alla tåg passerar centrum i en tunnel, kostnadsberäknad till mellan 12 och 19 miljarder.
Med ett många miljarder billigare alternativ längs E 4:an i bakfickan blir Sverigeförhandlarnas möjligheter att klämma Linköpings skattebetalare på stora pengar förstås goda.
Det utpressningsläget ska Borås inte behöva hamna i.
Men en annan stor fråga för Borås-passagen handlar om luft: Om tågen ska rusa fram i en, säg, 6,5 kilometer lång tunnel från högskolan till norr om Brämhult, som Trafikverket bedömde som mest intressant i en studie 2009, skapas ett enormt tryck inne i tunneln (och tåget).
Eller som den ene av Sverigeförhandlarna, H G Wessberg, uttryckte sig häromdagen på ett seminarium där även Borås Stad deltog: ”Det är inte så himla lätt att köra jättefort i tunnlar. Luftmotstånd och lufttryck skapar problem.”
Talar även det för att vår station ska byggas vid Göta/Lusharpan, som kräver betydligt kortare tunnel?
Ledarsidan föreslår att Borås förhandlare kastar in en pinne till i brasan: Eftersom Sverigeförhandlarna också har uppdraget att diskutera kollektivtrafiklösningar och alltså önskar sig den mest värdehöjande och samtidigt billigaste spårdragningen borde kombinationen ny station vid Göta/Lusharpan och en smart ”kabinbana” från regementsstaden ända upp till djurparken vara intressant även för staten att delfinansiera.
När ledarsidan skrev om denna tänkta ”kabinbana” i onsdags illustrerade vi texten med en bild från tyska Wuppertal. En intresserad läsare föreslog då en mycket mer modern och attraktiv variant som vi så gärna lockar med i dag i stället:
SkyCab kallas den, ett datorstyrt lokaltrafiksystem på banor som kan gå på eller ovan mark. Små eldrivna vagnar som går som i en hiss fast horisontellt. Resenären väljer själv var man stannar. Hastigheten är runt 40 km/h.
Lufttaxi-systemet är svenskt, sprunget ur ett projekt hos Banverket och akademierna i Stockholm liksom forskare på Borås högskola har deltagit i utvecklingen.
Tänk, bara tänk, hur en lufttaxi skulle påverka bilden av staden – och göra vägen från bostad/högskola/jobb till stationen snabb och enkel.
