Mikael Hermansson: Borås har inte tagit bisysslorna på allvar

Här tycks det i vissa fall ha brustit å det grövsta.

En del av de uppgifter som framkommit i BT:s granskning är så flagranta att de som ertappats knappast han ha svävat i ovisshet om att deras näringsverksamheter hamnat i konflikt med anställningen i kommunen. I torsdags kom beskedet att en av de granskade cheferna, Mehri Damani vid sociala omsorgsförvaltning, varslas om avsked. Hon var tidigare också vice vd i företaget Nya Livet Fritsla AB, som tagit emot ensamkommande, och som gjort affärer med Borås stad för över 14 miljoner kronor. Två chefer vid fritids- och folkhälsoförvaltningen får skriftliga varningar och förvaltningschefen Tommy Jingfors får en muntlig tillrättavisning.

Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) och kommundirektören Svante Stomberg var tydligt upprörda när de konfronterades med resultatet av BT:s granskning. Men när stadsrevisionen hösten 2019 genomförde en uppföljande granskning av hur Borås stad arbetade mot korruption, då avfärdades farhågorna med bisysslorna. Den rapport som landade på kommunstyrelsen bord pekade på stora brister vad avsåg ”information, kontroll och uppföljning på övergripande nivå, när det gäller förtroendeskadliga bisysslor”, som revisionschefen Andreas Ekelund formulerade det i en intervju med BT:s reportrar Anne Bengtsson och Jonas Ekelund.

”De tyckte inte att vi hade någon större poäng med vår kritik”, säger Andreas Ekelund i samma intervju.

Det är inte första gången som stadsrevisionens granskningar möts av oförstående eller ifrågasättande. Men om inte kommunens ledande företrädare tar sådan kritik på allvar förrän BT berättar om den, då är det inte alldeles obegripligt att många missförhållanden får passera.

I fallet med Zygmunt Cieslak, chef på miljöförvaltningen som parallellt med den kommunala anställningen driver ett eget företag i byggbranschen med 13 anställda, blir den svaga hanteringen obarmhärtigt synliggjord. Det är minst lika problematiskt att denna hans bisyssla varit känd sedan länge inom såväl hans egna förvaltning som inom kommunledningen. Som framgår av BT:s granskning utredde Centrum för kunskap och säkerhet (CKS) fallet Zygmunt Cieslak för knappt ett år sedan och fann sådant som kunde skada förtroendet för Borås stad.

Vad var det som gjorde att saken inte drevs till sin spets förrän BT började sin granskning?

Att det svänger fort i politiken är ingen nyhet. Det är nu av största vikt att det som en reaktion på BT:s avslöjande inte svänger för långt åt andra hållet. Det sämsta som kan hända är att dagens uppenbarade fel och brister leder till en avvisande attityd till företagsamhet.

Anställda inom Borås stad ska naturligtvis kunna driva företag vid sidan av sin kommunala anställning. Det förutsätter dock ömsesidig öppenhet och tydlig kommunikation om regler och förväntningar för att fungera på rätt sätt. Det får inte uppstå situationer där det egna intresset kan misstänkas gå före det allmänna. Inte heller ska boråsarna återkommande behöva uppleva att kommunledningen hellre tar till kraftuttryck i efterhand än att de agerar förebyggande. Stadsrevisionens granskningar och rapporter måste tas på långt större allvar.

Men det finns ytterligare en aspekt på risken för kollision mellan det offentliga och det privata som stör: Borås stad är för sin del rakt ingen ängel när det gäller att hålla avståndet och inte konkurrera med lokala företag.

Listan kan göras lång över verksamheter som rimligen borde skötas av andra än kommunen. Allt från Djurparken till campingverksamhet, restauranger och delar av Servicekontorets verksamhet äger rum i vad som bara kan betraktas som en kommersiell gråzon där kommunen inte ska befinna sig.

Men hittills har Borås stads ledande företrädare tagit mycket lätt på den kritiken. Också.