Anela Murguz: Borås har inte råd med fler misstag i kampen mot gängen
Nyligen kunde BT (8/9) avslöja att en kvinna som har varit anställd inom Borås stad haft en relation med den 26-åriga gängtopp som sköts ihjäl på Sjöbo tidigare i somras. Kvinnan ska dessutom ha arbetat inom kommunens avhopparverksamhet – dit kriminella personer kan vända sig för att få hjälp med att ordna sin tillvaro.
Även om avhopparverksamheter är en kommunal fråga har betydelsen av dem betonats mer än en gång i den nationella debatten om gängkriminalitet. Att erbjuda gängkriminella möjligheten att lämna det kriminella livet har beskrivits som en viktig faktor i att bekämpa den organiserade brottsligheten som plågar stora delar av Sverige. Det är mer än rimligt att det offentliga bistår med stöd åt de individer som vill lämna sitt kriminella liv, men det förutsätter att kraven på dem som arbetar inom verksamheten är höga. Inte minst eftersom de har tillgång till känsliga uppgifter, men också för att det är en ren och skär förtroendefråga.
Därför duger det inte att det förekommer fall där anställda inlett relationer med personer som befinner sig i en gängmiljö. Redan ett uppdagat fall är ett för mycket. Enligt uppgifter till BT ska kvinnan och mannen ha kommit i kontakt med varandra genom att ”hennes arbetsuppgifter och mannens livssituation korsade varandra”. BT:s fråga om man kan lita på sekretessen när man söker sig till avhopparverksamheten vill Marianne Gunnarsson, verksamhetschef för det område som kvinnan arbetat inom, inte kommentera. Inte heller hur förtroendet för avhopparverksamheten påverkas.
”Det visar hur fel det kan bli när det offentliga – i det här fallet Borås stad – inte säkerställer att den som arbetar med att bekämpa kriminalitet och brottslighet är rätt för den uppgiften.”
I den här typen av ärenden finns det ofta försvårande omständigheter som gör att den med chefsansvar inte kan gå ut och kommentera saker offentligt. Trots det är det ingen vild gissning att allmänheten är hungriga på svar. Det är ju inte första gången som kommunen utsätter sig för den här typen av situationer.
För snart tio år sedan fick exempelvis projektet FC Ibra på Bodaskolan pausas efter att polisen vittnat om att personer som jobbat inom föreningen samtidigt har varit aktiva kriminella. Några år därpå kunde BT (12/11 2020) avslöja att projektet rentav användes för att dra in yngre pojkar i gängkriminalitet. Till exempel hade offret för mordet på Distansgatan 2017 sökt hjälp hos föreningen, där en av de senare dömda mördarna var tidigare anställd av FC Ibra.
Det visar hur fel det kan bli när det offentliga – i det här fallet Borås stad – inte säkerställer att den som arbetar med att bekämpa kriminalitet och brottslighet är rätt för den uppgiften. Kvinnan som arbetade inom avhopparverksamheten stängdes förvisso omedelbart av från sitt arbete när uppgifterna om relationen till en person inom gängmiljön blev känd, och i veckan kom beskedet att hon avskedas. Gott så. Men vad gör kommunen för att den typen av ödesdigra misstag inte riskerar att upprepas igen?
Det är en fråga som boråsarna förtjänar att få svar på.
