GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Bidens besked måste vara mer än en morot

Äntligen sätter USA press på Turkiet att släppa in Sverige och Finland i Nato.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 15 januari 2023 • Uppdaterad 15 januari 2023
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
USA:s president Joe Biden i samtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under G20-mötet på Bali i november förra året.
USA:s president Joe Biden i samtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under G20-mötet på Bali i november förra året.Foto: Achmad Ibrahim

Så kom den till slut – ringningen som signalerar att andra akten börjar. I det skådespel som Sveriges och Finlands Natoanslutning har visat sig likna äntrar nu USA scenen. Det sker i ett läge där handlingen har tappat tempo och det tar ett tag innan vändningen – och förhoppningsvis det lyckliga slutet – kommer.

Häromdagen läckte uppgifter till The Wall Street Journal att Biden-administrationen försöker få igenom ett beslut som godkänner att Turkiet får köpa de stridsplan landet så gärna vill åt. Det blir inte lätt. Det är nämligen långt från självklart att den amerikanska kongressen accepterar affären värd 20 miljarder dollar, som förutom F16-planen även uppges innefatta 900 jaktrobotar, 800 bomber samt utrustning till Turkiets befintliga stridsplan (TT 13/1).

Visserligen har kongressen inte tidigare motsatt sig en vapenaffär som Vita huset föreslår. Men flera kongressledamöter är starkt kritiska till att sälja vapen till Turkiet eftersom landet inte lever upp till mänskliga rättigheter, vilket ökar osäkerheten. Troligtvis klarnar utfallet efter den turkiska utrikesministern Mevlüt Cavusoglus besök i Washington senare i veckan som kommer.

Sverige har all anledning att känna uppskattning och tacksamhet över hjälp från USA. Det sker i ett läge där den svenska regeringen har visat att den har gjort allt den rimligtvis kan gå med på – och på gränsen till mer än så – för att Turkiet ska släppa in oss i försvarsalliansen. Samtidigt ligger det i hela Natos intresse att utvidgningen sker så snabbt och smidigt som möjligt. Finlands långa gräns till Ryssland i kombination med de båda nordiska ländernas tillgång till Östersjön är en stor tillgång.

Efter att först ha hotat med konsekvenser om Sverige och Finland skulle ansöka om medlemskap har Putin försökt spela oberörd när ansökan väl var inlämnad. Men naturligtvis påverkar det Ryssland att få Nato inpå den norra knuten. Och de tydliga försäkringar som har kommit från försvarsalliansen visar att ansökarländerna kan räkna med skydd i händelse av en invasion även om ratificeringsprocessen dröjer.

”I det skådespel som Sveriges och Finlands Natoanslutning har visat sig likna äntrar nu USA scenen.”

Det innebär att Erdogans hållhake på väst lättar. Den auktoritäre ledaren har dock flera syften med förhalandet; dels att sätta dit kurder och därmed vinna inrikespolitiska poäng inför årets val, dels att tvinga till sig ovan nämnda stridsplan.

Sverige har levt upp till den trilaterala överenskommelse som träffades mellan Turkiet, Finland och Sverige i somras. Att Turkiet ständigt kräver ytterligare eftergifter är fult men väntat. Därför var det välkommet att statsminister Ulf Kristersson (M) under förra veckans Folk och försvar-konferens satte ner foten och gjorde det tydligt att det är hit men inte längre som gäller, och att bollen nu ligger i Ankara.

Biden-administrationens planerade vapenaffär kommer ur det hänseendet vid rätt tidpunkt, inte minst med tanke på de försämrade relationer mellan Sverige och Turkiet som den uppmärksammade dockan föreställande en upp-och-ner-hängande Erdogan har lett till. Uppenbarligen behövs internationell assistans för att Nato ska utvidgas.

Affären bör dock inte uppfattas som den uppmuntrande morot den uppges beskrivas som. Om Erdogan ska få sina flygplan måste han godkänna Sverige och Finland, och detta utan att addera punkter till sin ständigt växande kravlista.

Annars får väst se till att han förlorar huvudrollen i det pågående skådespelet ”Natos expansion”.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.