”Behörig” säger inte allt om läget i skolan
I dagsläget är en klar majoritet av lärarna behöriga, ett begrepp som dock i sig kan bli missvisande. De indikerar nämligen att andra lärare inte skulle vara behöriga att undervisa, vilket de trots allt gör vid grund- och gymnasieskolor över hela landet i dag, utan att det har några radikalt negativa effekter på undervisningen.
För Borås del går andelen lärare med legitimation och ämnesbehörighet ner något. Utvecklingen följer i stort sett den nationella, det mer uppseendeväckande variationerna finns istället mellan enskilda skolor. Där Byttorpskolan har 31, 7 procent lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne har Engelbrektskolan 95,2. Skillnaden säger något väsentligt om hur stor spännvidden kan vara mellan skolor i samma kommun och med samma huvudman – i båda fallen Borås stad.
I grund och botten är lärarlegitimation en god idé, men i dagsläget vilar den på ett allt för krångligt system. I synnerhet i dag, när kraven för att komma in på lärarutbildningen är lägre än någonsin, och kåren är underbemannad, krävs alternativa vägar in i läraryrket.
Personer med akademisk kompetens eller erfarenhet från näringslivet kan bidra till skolan, och för dem måste det vara lätt att såväl testa på läraryrket som komplettera sig till behörighet.
Men svensk skola står eller faller inte på andelen behöriga lärare. Så gör inte heller skolan i Borås. Problemen är både fler och långt större än så.
