Anela Murguz: Bebislycka i kungahuset – kommer det födas fler barn nu?
Mitt i allt elände som pågår i omvärlden kommer det med jämna mellanrum goda nyheter. Denna vecka bjöd på bebislycka i kungahuset – prins Carl Philip och prinsessan Sofia meddelade att de väntar sitt fjärde barn.
Det brukar sägas att bebisar är det som håller monarkin vid liv. Men nog var det ändå otippat? Eller som en kollega uttryckte det: ”Många trodde nog att det var slut med kungliga bebisar på ett tag”, varpå jag svarade: ”Ja, det känns dessutom lite väl med fyra barn..”. Av ren omsorg för de blivande föräldrarnas stressnivåer, alltså.
Men egentligen handlar det om normer. Fyra barn för knappast tankarna till Familjen annorlunda, men blir statistiskt sett en allt ovanligare familjekonstellation. Väljer man att skaffa barn nöjer sig de flesta med två, eventuellt tre, på sin höjd. Eller mer koncist under 1,5 barn per kvinna, enligt SCB:s mått.
Det är den lägsta nivå som uppmätts sedan SCB började mäta barnafödandet år 1749. Jämför det med exempelvis stora delar av 1800-talet då kvinnor i genomsnitt fick över fyra barn. Mellan dessa århundraden har kvinnor kommit in på arbetsmarknaden, fått rösträtt, möjligheten att utbilda sig vid högskola och universitet och inte minst har de fått kontroll över sin reproduktiva förmåga tack vare preventivmedel.
”Kungligheter har satt trender förr.”Anela Murguz
Allt detta sammantaget förklarar nog till stor del varför allt färre barn föds, vilket på sätt och vis är en triumf för jämställdheten. Men även omvärldsläget spelar roll. Fruktbarheten underlättas knappast av att det just nu råder flera stora konflikter i världen, att ekonomin är instabil och att allt fler – inte minst unga personer – känner en ökad oro inför framtiden.
Därtill är hela vår arbetsmarknad uppbyggd på ett sätt som gör att kvinnor skaffar barn allt senare i livet. Något som inte alltid rimmar med den biologiska klockan som kvinnor trots allt måste förhålla sig till om de vill bli med barn.
Men framför allt innebär det minskade barnafödandet en rad demografiska utmaningar i en tid då också invandringen till Sverige minskar. Till exempel uppskattar Sveriges kommuner och regioner, SKR, att mer än var tionde förskola kan behöva läggas ner fram till år 2027 på grund av att det föds för få barn (DN 2/9). Samtidigt blir den svenska befolkningen äldre, vilket kommer att märkas i form av ökade vårdbehov. Det kommer alltså behövas fler människor som kan vårda och ta hand om den åldrande befolkningen. Något som förutsätter att fler barn föds.
Kungligheter har satt trender förr. Låt oss för vår välfärds skull hoppas att även prinsparet gör det denna gång.
