Bättre kontroll av fusk gynnar alla

Ledare Artikeln publicerades
Vård av barn är inget att fuska med. Inte heller att fuska med ersättningen från samhället till den som gör det.
Foto: Gorm,Kallestad
Vård av barn är inget att fuska med. Inte heller att fuska med ersättningen från samhället till den som gör det.

En miljard kronor. Det är priset för felaktiga vab-utbetalningar som skattebetalarna får ta. Och just därför är alla initiativ för att stoppa det mer än välkomna.

Enligt Försäkringskassan innehåller cirka en tredjedel av utbetalningarna felaktigheter, och det mest vanliga misstaget är att föräldrar arbetar samtidigt som de begär ersättning för vård av barn. Somliga av dessa är oavsiktliga och korrigeras allteftersom. Andra fall innehåller systematiskt fusk. För att komma åt dessa vill myndigheten se en lagändring där de får ta del av arbetsgivarens uppgifter om anställda har vabbat eller inte.

Den möjligheten finns redan i dag, men förutsätter att Försäkringskassan själv letar reda på uppgifterna. Genom att i stället låta arbetsgivare rapportera in frånvaro till Skatteverket varje månad hoppas man göra dessa kontroller mer effektiva, och på så sätt även göra det enklare att upptäcka systematiskt fuskande. Och med tanke på vad det kostar samhället vore det inte dumt om regeringen och riksdagen lyssnar till Försäkringskassan.

Fenomenet ”vobba”, det vill säga att vårda sjukt barn och jobba samtidigt, har blivit allt vanligare i takt med att arbetsmarknaden blivit allt mer avancerad. Jobben har blivit mer flexibla på så vis att de inte längre är lika bundna till ett ”nio till fem-jobb” vid ett skrivbord, utan kan i högre utsträckning än tidigare följa med hem. Men det är inte bara förutsättningarna som förändrats, det har även kraven på arbetsmarknaden. Allt fler arbetstagare värdesätter flexibla arbetsplatser högre än förr, och intressant nog är flexibilitet särskilt viktigt bland yngre arbetstagare. Så pass viktigt att det kan avgöra val av yrke.

Enligt undersökningen ”Vobba 2018” som Novus gjort på uppdrag av Unionen har andelen tjänstemän som vobbar ökat markant. Från trettio till fyrtio procent – på tre år. I Västra Götaland är det så gott som fyra av tio som vobbar frekvent. Anledningen är så enkel som att vobbandet underlättar att man hinner med arbetsuppgifterna utan att lämna kollegorna i sticket. Många anställda saknar också någon att överlämna arbetsuppgifterna till. Därmed är vobbandet inte bara här för att stanna, utan också något som framförallt arbetsgivare behöver ta större hänsyn till givet att flexibilitet är så pass centralt för många arbetstagare.

Men en allt mer flexibel arbetsmarknad har en oönskad effekt i form av gråzoner som gör det lättare att sätta fusk i system, vilket man ser ljuset av här. Därmed inte sagt att alla som vobbar fuskar. Men det finns uppenbarligen en och annan som systematiskt utnyttjar denna gråzon. De är relativt få till antalet – men kostar samhället mängder med pengar. Just därför behövs kontrollinsatser av det slag som Försäkringskassan efterfrågar.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.