Anela Murguz: Även finanspolitiken behöver ordning och reda
Ekonomins tid är nu. Den rubriken satte jag på en ledare i december 2019. Då närmade sig 10-talet sitt slut och det blev årtiondet då den politiska konflikten gick från att handla om jobbskatteavdrag och ordning och reda i statsfinanserna till att handla mer om värderingsburna frågor som invandring och jämställdhet.
Den klassiska höger/vänster-skalan kompletterades med den så kallade GAL-TAN-skalan. Alltså ställdes gröna, alternativa och liberala värden mot traditionella, auktoritära och nationalistiska värden. Intresset för ekonomiska frågor svalnade. Men det kommande valet i september ser ut att bli en brytpunkt.
”Men i tuffa ekonomiska tider behövs ordning och reda – inte politiker som strösslar ut stödpaket så fort det hettar till för hushållen.”
Gängkriminaliteten, integrationen och andra angränsade frågor lär visserligen även fortsättningsvis dominera den politiska debatten i höst, men de kommer få sällskap av de ekonomiska frågorna. Flera kommentatorer och experter har beskrivit det som ett val där plånboksfrågorna kommer tillbaka. Det är inte konstigt. För en genomsnittlig tvåbarnsfamilj kan levnadskostnaderna öka med nästan 40 000 kronor i år, enligt en uträkning som banken SBAB gjorde på uppdrag av Ekot (10/4) tidigare i våras.
Under året har de osunda stödpaketen därför avlöst varandra. Men i tuffa ekonomiska tider behövs ordning och reda – inte politiker som strösslar ut stödpaket så fort det hettar till för hushållen. Av det skälet bör Finanspolitiska rådets senaste rapport tas på allvar. I rapporten, som presenterades under måndagen, ser man med oro på den bristande respekten för det finanspolitiska ramverket. Och det av tre skäl:
1. Överskottsmålet nås inte trots att förutsättningarna finns.
2. De takbegränsade utgifterna saknar budgeteringsmarginal.
3. Riktlinjerna för budgetprocessen följs inte.
Till exempel anger rapportförfattarna det osäkra läget som ett skäl till att de tillfälliga utgiftstaken återgår till det normala under nästa år. Men regeringen har tvärtom angett det osäkra läget som skäl för att inte göra det. Därtill får både regeringens och oppositionens budgetar kritik för att de i ljuset av den ekonomiska situationen innehåller en rad ofinansierade åtgärder. I rapporten uppmanar man även till sparsamt användande av ändringsbudgetar, extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ.
Det behövs kort och gott mer ordning och reda i finanspolitiken. Det återstår att se vilket parti som tar sig an den otacksamma, men viktiga, uppgiften under ett valår.
