Kajsa Kettil: Att acceptera en dålig polischef är ett svek mot samhället
Från mellan 80 och 120 tips per dygn till bara en handfull – det är resultatet efter ett chefsbyte hos polisens underrättelsegrupp i Älvsborg. Inom polisen kallas dessa tips handlingar, och de består av information som poliser inom olika delar av verksamheten lämnar, och som därefter kan ligga till grund för effektiv brottsbekämpning när de anställda inom underrättelsegruppen lägger ett pussel av alla uppgifter.
Det säger sig självt att det är svårare att lösa brott med ett fåtal tips än med ett hundratal.
I en BT-granskning (5/7) riktas skarp kritik mot chefen för denna underrättelsegrupp. Här konstateras att alla poliser utom en har slutat, och bland källorna som uttalar sig för BT:s reportrar finns både tidigare anställda inom den aktuella gruppen och personer som har samarbetat med denna. Gemensamt för personerna är att de pekar på allvarliga arbetsmiljöproblem som de kopplar till en specifik chef som tog över verksamheten för två år sedan. De beskriver bland annat hur underrättelsegruppen tidigare var mycket välfungerande och framgångsrik. När den nya chefen tillträdde upplevde de anställda att ledarskapet plötsligt blev auktoritärt, att beslutsförmågan brast och att kvinnor blev illa bemötta när de sade ifrån.
Kritiken fördes vidare högre upp i polisledningen, men ingenting hände. Så småningom slutade en efter en. Till slut var bara en polis kvar.
De lediga tjänsterna lockade varken civila eller poliser i Boråstrakten. I stället har några av vakanserna tillsatts av civilanställda som pendlar utifrån. De beskrivs som duktiga, men eftersom de saknar lokalkännedom och inte är poliser tar det lång tid för underrättelsegruppen att bli lika effektiv som tidigare.
”Det säger sig självt att det är svårare att lösa brott med ett fåtal tips än med ett hundratal.”
Det är mycket anmärkningsvärt, och detta främst av fyra anledningar. För det första har de tidigare anställda vid und, som underrättelsegruppen kallas internt, upplevt sin arbetsmiljö som så usel att de hellre slutar än jobbar kvar.
För det andra är det ett slöseri med skattemedel när en välfungerande verksamhet imploderar och måste byggas upp på nytt.
För det tredje är det ett svek mot medborgarna när färre brott än vad som är möjligt klaras upp.
Och den fjärde anledningen pekar en av de insatta själv på: Okunskap kan även leda till att poliser i tjänst utsätts för onödiga risker. Enligt en av granskningens källor kan bristen på information om kriminella sätta dem i livsfarliga situationer vid exempelvis en trafikkontroll: ”Om vi till exempel ska stanna en bil och det sitter kriminella i den behöver min skärm lysa rött redan innan jag går fram.”
Som en lösning har poliserna hittat andra vägar att kommunicera, exempelvis via appar som inte är godkända av Polismyndigheten. Det är förståeligt att poliserna gör allt de kan för att hålla koll på inte minst de lokala gängen, men spontana chattgrupper är knappast hållbart i längden.
Det yttersta ansvaret ligger hos polisledningen. Kort efter att BT intervjuade polischefer som har hand om underrättelsegruppen kom beskedet att den kritiserade gruppchefen avslutar sin tjänst, och detta redan på fredag. Arbetet att hitta en tillförordnad chef har inletts.
Rekryteringsprocessen måste mynna ut i en välfungerande lösning på lång sikt. Inte bara för den interna arbetsmiljöns skull, utan för att Sjuhäradsborna ska kunna känna sig så trygga som möjligt.
