Åtgärder brister när fängelseplatser saknas
Pandemin verkar inte avta i första taget. I måndags uppdrog regeringen åt flera myndigheter att förbereda sig för en andra våg. Fokuset ligger på hälso- och sjukvården samt socialtjänstens förmåga. Det må vara klokt, men andra myndigheter har inte stått sig mycket bättre i mötet med krisen.
Justitieombudsmannen (JO) beslutade sista juni att kritisera kriminalvården för bristande åtgärder mot corona. I mitten av mars beslutade myndigheten att anstalter skulle sluta ta emot besök och inte genomföra permissioner.
Då schablonmässiga beslut inte får förekomma har implementeringen av detta lätt till en osäkerhet kring vad som kan överklagas eller inte.
De hårda rutinerna för besök och permission kritiseras av JO. Men de har varit effektiva för att hålla smittan utanför anstalterna och isolera de fall som uppkommit. Den stora problematiken har dock varit ett mer återkommande problem i fångvården.
Det har länge varit platsbrist på svenska anstalter och häkten. Med straffskärpningar och befolkningsökning har situationen blivit alarmerande.
Under hösten var en majoritet av fängelserna överfulla och för att lösa situationer har interner fått dela cell. JO har tidigare kritiserat kriminalvården för konsekvenserna av platsbrist. Värst är det på anstalter med hög säkerhetsklass.
”Med straffskärpningar som skett har trycket på anstalterna ökat och det inte otroligt att höjda straff blir återkommande som politisk lösning. Det räcker dock inte.”
Konflikterna på anstalterna blir fler och situationen för både fångar och personal förvärras. Enligt anstalt- och häktesdirektör Hanna Jarl skulle fångvården behöva utökas med 500 häktesplatser och 1 500 anstaltsplatser, enligt SvD (6/7).
Om brottsligheten ska bekämpas kan man inte enbart fokusera på hårda domar. Verkställandet behöver också ske på rätt sätt. Som det ser ut kommer det behövas en upprustning av svenska anstalter. Men också annan lagstiftning för en ökad användning av till exempel fotboja vid avtjänande av straff.
Med straffskärpningar som skett har trycket på anstalterna ökat och det inte otroligt att höjda straff blir återkommande som politisk lösning. Det räcker dock inte. Hela rättskedjan behöver fungera.
Platsbristen är en risk som blivit extra prekär under krisen. Men det tar inte slut när pandemin gör det. Lika väl som sjukvården ska förbereda sig för kriser behöver kriminalvården göra det.
