Är supertåget redan ett ånglok?

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Hyperloop/Delft Hyperloop/AP/TT/SkyCab

Borås vibrerar av diskussioner om val av korridor för ”höghastighetsjärnvägen”. Ulricehamn och Bollebygd argumenterar för att trots allt få en station. Allt medan staten trummar in mantrat ”max två timmars restid”. Men – tänk om alla tänker fel?

Tänk om ”supertåget” som vi nu debatterar ivrigt är gårdagens lösning på framtidens problem?

Vem tar ansvar för värdet av att placera Sverige där vi tekniskt hör hemma, i front, snarare än att söka svaren genom backspegelns trygghet?

Trafikverket har inte det uppdraget.

Sverigeförhandlingen – statens förlängda arm – har inte det heller.

Kommunerna, som Borås, har varken uppdraget eller kompetensen.

Och regeringen verkar med blicken mot en kort politisk horisont.

Innan denna text flyger ut i visionernas värld ska ovan nämnda institutioner tas i försvar: Planering av tung infrastruktur handlar om enorma mängder skattepengar och trygghet i systemval har ett givet egenvärde.

Men människor som Elon Musk behöver inte tänka så.

Denne sydafrikansk-kanadensiske miljardär/entreprenören satt inte i Västsvenska Handelskammarens mötesrum i Borås på torsdagskvällen när Trafikverkets Sara Distner och Stefan Paterson visade sina upp sju färgglada utredda spårkorridorer förbi Borås.

I publiken satt dock en helt annan framgångsrik entreprenör, Reimar Westerlind. ”Att lägga stationen en och en halv kilometer söder om Borås måste ses som en bagatell. En stads centrum flyttas ju ständigt. För mig som företagare är det mycket viktigare att tåget är punktligt mot tidtabell än att stockholmsresan går på max två timmar”, sa Westerlind.

Andra argumenterade tvärtom: det centrala stationsläget är avgörande för att kunna attrahera rätt kompetens till Borås företag.

Knappt var detta möte över förrän Ulf Olsson (S) mötte allmänheten i Orangeriet och upprepade hur avgörande ett centralt läge är, om att minimera restiden för de studenter som ska till högskolan.

Men tänk om detta är icke-frågor om 20 år, när supertåget ska invigas? Åker studenten då alls till högskolebyggnaden dagligen? Hur långt har studier via nätet då utvecklats?

Om de ändå gör det, tänk om de lika gärna skulle sätta sig i en SkyCab, ”lufttaxin” (som ju Högskolan i Borås var med och utvecklat systemet till)? Från det sydliga tänkta stationsläget vid ridhuset till högskolan är avståndet 3,2 kilometer. Med lufttaxin skulle den resan klaras på knappt fem minuter.

Eller har de självkörande elbilarna så dags tagit över på Rv 40 och inne i städerna ? Där människor beställer resor via mobilen och ”hämtas upp” vid hemmen i ”kollektiv-bilar” och körs till, exempelvis, högskolan i Borås medan resenären sover eller pluggar?

Här talar vi inte längre science fiction. 19-22 juni hålls ”Intelligent Vehicle Symposium” i Göteborg och på AstaZeros testbana i Hällered; forskare från hela världen diskuterar lösningar för förarlösa bilar. Nästa år ska Volvo släppa ut 100 ”förarlösa” XC 90 i Göteborg för skarp test.

För några dagar sedan fattade den amerikanska transportmyndigheten NHTS principbeslutet att Googles självkörande elbil i juridisk mening ska anses vara en förare i sig själv. Det innebär att biltillverkaren och programvaran blir ansvarig för vad bilen ställer till med, inte de människor som sitter i den.

Och så var det den där Elon Musk. Han med SpaceX-projektet som redan skickar privat ägda raketer med satelliter ut i rymden utifrån den egna rymdkontrollen i Hawthorne, Los Angeles.

Musks nya grej kallas Hyperloop. En åtta kilometer lång fullskale-testanläggning för denna ”mänskliga rörpost” planeras i Quay Valley i centrala Kalifornien och redan till sommaren ska en två kilometer lång minimodell stå klar i Hawthorne. På andra håll tävlar andra företag med snarlik teknik.

Tänk dig att du sätter dig ett kortare flygplan med två säten i bredd, en sorts kapsel. Fordonet skjuts fram på pyloner i ett fönsterlöst rör i närmast vakuum. Kapseln färdas fram i 1 000 kilometer i timmen. Den tänkta premiärbanan på de 57 milen mellan San Fransisco och Los Angeles – en 35-minutersresa... – beräknas kosta 70 miljarder att bygga. Höghastighetsjärnvägen svenska staten planerar väntas kosta det fyrdubbla.

Idén om hyperloopen har även nått Europa. Vid det tekniska universitetet i Haag finns projektet Delft Hyperloop. Deras farkost tänker man sig ska färdas från Amsterdam till Paris. I en större version av rören kan även bilar transporteras. En prototyp är färdigbyggd.

Med sådana bilder för ögonen blir vårt supertåg rena ångloket.