Annons

Är husfriden viktigare än forskningen?

Socialdemokraterna lovar pengar till ett nytt forskningsinstitut. Men är det verkligen rätt tillfälle för att etablera nya institutioner?
Ledare • Publicerad 8 augusti 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Delar av socialdemokraterna ser det som sin uppgift att få Sverige att som en moralisk stormakt. Hur lyckat det egentligen är kan man ju fråga sig.
Delar av socialdemokraterna ser det som sin uppgift att få Sverige att som en moralisk stormakt. Hur lyckat det egentligen är kan man ju fråga sig.Foto: Pontus Lundahl/TT

För 75 år sedan var andra världskriget i sitt slutskede. Den 6 augusti släppte USA en atombomb över Hiroshima. Den 9 släppte de en till över Nagasaki. Kärnvapen är det mest destruktiva vapnet människor någonsin frambringat.

För att uppmärksamma årsdagen för atombombningen av Hiroshima meddelade regeringen i torsdags att de tänker avsätta 10 miljoner kronor om året till att bilda ett nytt forskningsinstitut om kärnvapennedrustning.

Annons

Forskning om försvarsfrågor och då särskilt om nedrustning är värdefullt för att förbättra den internationella säkerheten och förstå hur kärnvapenspridning kan hindras. Regeringen verkar ha gjort kärnvapennedrustning till en prioriterad fråga, men hittills har det inte gått så bra.

Sverige var under en period drivande för att FN skulle anta en resolution om ett internationellt förbud mot kärnvapen. Men då varken kärnvapenmakter eller Nato-medlemmar skrev under blev resolutionen inte bara meningslös utan också kontraproduktiv enligt regeringens egna utredare.

Efter ett tag av konflikt inom regeringskansliet mellan dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) och Miljöpartiet, som ville skriva under förbudet, och försvarsminister Peter Hultqvist, som ville slopa förslaget, beslutades i januari 2019 att Sverige inte skulle skriva under den resolution som Sverige i FN arbetat så hårt för.

Lagom till årsdagen för den första atombombningen presenterades alltså en mer blygsam satsning. Extra pengar till forskning är högst önskat, men det är värt att fråga regeringen var de tänker ta pengarna ifrån. Det är dessutom svårt att släppa känslan att det här är ett tröstpris till den förlorande sidan i en gammal politisk konflikt.

Det finns knappast utrymme i statsbudgeten för frikostiga satsningar. Det mest troliga är att regeringen tar pengar som redan går till forskning och tar det för att grunda ett nytt institut.

”Det finns knappast utrymme i statsbudgeten för frikostiga satsningar. Det mest troliga är att regeringen tar pengar som redan går till forskning och tar det för att grunda ett nytt institut.”

Det är inte lika lockande för politiker att skjuta till pengar till saker som redan fungerar. Men att inviga nya institutioner är desto roligare. Det sista forskningen behöver är dock att det statliga stödet sprids ut på fler organisationer.

När statsbudgeten pressas till bristningsgränsen hade det varit mer klädsamt om regeringen slutade ödsla tid och pengar på sina personliga käpphästar och istället skulle fokusera på de problem som väljarna faktiskt påverkas av.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons