Är du lämplig som lärare?
Januariavtalet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna har en punkt om lärarreform som mycket väl kan komma att realiseras inom en snar framtid, vilket är glädjande. Lärarfrågan har länge varit central i debatten om den svenska skolan.
Regeringen föreslår att från och med hösten 2021 ska högskolor och universitet få möjligheten att komplettera ansökningar till lärarutbildningen med ett lämplighetsprov. Detta förslag ämnar att locka motiverade studenter, och att hålla dem kvar.
Men det är inget nytt förslag. Tidigare har lämplighetsbedömningar utdömts av Universitet- och högskolerådet efter en testsamordning 2014-2016, då de positiva utfallen uteblev. Stiftelsen Högskolan i Jönköping, en av försökskaninerna, valde dock att i egen regi fortsätta med lämplighetskraven. Det var rätt väg att gå. Avhoppen från lärarutbildningarna minskade från 16% till 7% mellan 2016 och 2018.
Tuffa krav på den som vill bli lärare och – inte minst – på de lärosäten som utbildar lärare är rätt väg framåt. Men det finns frågor – och det finns trots allt fler aktörer som spelar stor roll för hur skolan fungerar.
Lämplighetsprövning i all ära, men begreppet som sådant är inte entydigt. Vad är det för förmågor och färdigheter som ska efterfrågas?
Den egna motivationen är viktig. Men den som vill riktigt mycket behöver för den skull inte vara skickad för yrket. En egenskap bland många som dock torde vara av vikt och som gör den sökande särskilt lämplig är – ordningssinne. Något som inte minst Stefan Engberg, utbildningschef vid Högskolan för utbildning och lärande, i en artikel Skolvärlden (22/3-18) framhåller som centralt i läraryrket. Om detta är det lätt att hålla med.
Med ordning och reda i fokus finns det ett antal ofta förekommande ”sanningar” om svensk skola som hamnar i ett ljus. Som ”bristande lärarauktoritet”, som ju gärna brukar få förklara varför klassrum kan förvandlas till slagfält. Eller som när kravet på ”skickliga lärare” och drömmen om ”gammal hederlig katederundervisning” som lösning på alla förekommande problem i skolan får gå hand i hand.
Att se bortom den högröstade polemiken har alltid sina fördelar. Det gäller inte minst debatten om skolan.
Det är rätt och rimligt att begära ordningssinne inom lärarkåren och lämplighetskrav på blivande lärare är en lovande början. Den som vill bli lärare bör kunna svara på, eller åtminstone vara villig att få det prövat om hon eller han är lämplig för jobbet.
