unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Anela Murguz: Är det sadistiskt att ge läxor över lovet?

Problemet är inte att barn får läsläxor under lov, utan att de läser för lite.
Problemet är inte att barn får läsläxor under lov, utan att de läser för lite.
Problemet är inte att barn får läsläxor under lov, utan att de läser för lite.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Läraren och debattören Filippa Mannerheim meddelar på Twitter att hennes elever kommer få en jullovsläxa, och reaktionerna är inte nådiga. Efter att det konstaterats att barn måste vara lediga, ty skolan är som ett arbete med lagstadgad rätt till semester, dras också paralleller till barnaga.

Liknelsen mellan skola och arbetsliv är populär, även i andra sammanhang. Men den haltar på många punkter. Om nu skolan hade varit vilken arbetsplats som helst skulle sommarlovet behöva halveras från tio veckor till fem. Dessutom hade skoldagarna varit dubbelt så långa för en genomsnittlig grundskoleelev. Och höst- och sportloven hade varit ett minne blott.

Att eleverna dessutom inte får välja vilka böcker de ska läsa, utan att en klassiker väljs ut av läraren framstår som särskilt problematiskt. Ja, till och med sadistiskt. Läsningen måste ju vara lustfylld! Men den eviga väntan på att lusten ska kicka in har inte gett några vidare resultat. Förra året kom Statens medieråd med en undersökning som visade att allt färre barn läser böcker, och att andelen barn som uppger att de aldrig läst en bok ökar.

Till exempel var andelen tioåringar som läser böcker eller tidningar dagligen 36 procent år 2012. 2018 var den siffran 16 procent. Andra undersökningar visar att högläsningen för yngre barn förvisso ökar, men att den också avtar ju äldre barnen blir. Vidare sker högläsningen främst på vardagar. När föräldrar logiskt sett har som mest tid – på helger, lov och under semestern – sker läsningen allt mer sporadiskt.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

quote
Kunskap riskerar mer eller mindre att bli ett arvegods snarare än något alla barn kan få. Men det som gör vissa riktigt arga är alltså att några elever på någon skola någonstans i Sverige kan komma att behöva läsa en bok över jullovet.

Vanor likt dessa riskerar att befästa bilden av läsning som ett ”tråkigt måste”. När böckerna dessutom får allt hårdare konkurrens av populära appar som Snapchat, Tiktok och Instagram blir det ännu viktigare för skolan att uppmuntra till läsning av böcker. Inte för att det skulle vara sadistiskt, utan för att det helt enkelt är en del av skolans uppdrag.

De barn som behöver krav från skolan allra mest är de vars föräldrar inte läser för dem eller har som krav att de bör läsa. För den som växer upp i ett hem utan bokhyllor kan så gott som att hitta en bok vara mycket svårt. Att det då finns lärare som förväntar sig att de läser klassiker är inte sadistiskt, utan omsorgsfullt. Oavsett om läsningen råkar ske under ett lov eller inte.

Det är märkligt att en läsläxa över ett lov kan uppröra mer än det faktum att föräldrars socioekonomiska bakgrund fått ökad betydelse för hur väl man lyckas i den svenska skolan. Kunskap riskerar mer eller mindre att bli ett arvegods snarare än något alla barn kan få. Men det som gör vissa riktigt arga är alltså att några elever på någon skola, någonstans i Sverige, kan komma att behöva läsa en bok över jullovet.

Det verkliga problemet är att svenska barn och ungdomar läser för lite, inte att det finns en och annan lärare som vill ge en läsläxa över ett lov. Om läsningen hade varit lika högt värdesatt som loven är för vissa hade denna diskussion troligtvis varit mindre nödvändig att behöva ta.

Läs mer

Gunnar Nirstedts språk lever och skiftar lyhört mellan de olika människorna.

Kultur

Levande lyhört språk i Gunnar Nirstedts första roman

Recensenten Thomas Kjellgren finner en engagerande roman där ingenting och allting händer.

Felicia Stenroth skriver fram en förundrad och poetisk blick för sådant som tillhör vuxenlivets rutiner.

Kultur

Felicia Stenroths geniala prosa mjuklandar i en roman om att hanka sig fram

I ”Handens rörelser” finns en förundrad blick på vardagen, skriver Annika Wall.

Lydia Sandgren – från fantasyprojekt till ”Samlade verk”

Kultur

Lydia Sandgren – från fantasyprojekt till ”Samlade verk”

”Jag är fortfarande uppkastad i luften” säger debutförfattaren

Eklund: Annonser i gamla spår

Ledarkrönika

Eklund: Annonser i gamla spår

Jag häpnade när jag läste rapporten.