Annons

Andreas Johansson Heinö: Andreas Johansson Heinö: Lär av Balkankrigen

“Balkankrigen är den händelse som påverkat mig mest, politiskt och existentiellt”, skrev Per Svensson i veckan (DN 13/7).
Andreas Johansson Heinö
Ledarkrönika • Publicerad 18 juli 2021
Andreas Johansson Heinö
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
En vanlig förklaring till att kriget i Bosnien-Hercegovina blev så påtaglig brukar vara den heterogenitet som landet genomsyras av. Men landet föll inte samman på grund av sin blandning av kulturer, religioner och språkgrupper utan på grund av nationalismens järngrepp.
En vanlig förklaring till att kriget i Bosnien-Hercegovina blev så påtaglig brukar vara den heterogenitet som landet genomsyras av. Men landet föll inte samman på grund av sin blandning av kulturer, religioner och språkgrupper utan på grund av nationalismens järngrepp.Foto: David Brauchli

Han upplevde delar av kriget på plats som korrespondent för Expressen. Själv gick jag på gymnasiet de där åren. Jag minns de dagliga rapporterna om nya strider, om växande dödstal och misslyckade fredssamtal. I EU-valet 1995 röstade jag på Sarajevopartiet. I jämförelse med ett inbördeskrig framstod alla andra politiska strider som ointressanta.

Dagens krönikör

Andreas Johansson Heinö

är statsvetare och förslagschef på Timbro förlag.

Trettio år efter krigsutbrottet är kunskap om krigets orsaker och omfattning ännu inte en självklar del av allmänbildningen. När samtida skeenden ska ges en historisk fond är det alltjämt 1930-talet som står som modell, med allt vad det innebär av långsökta eller direkt missvisande paralleller mellan nutida och dåtida auktoritära ledare.

Annons

Betydligt fler lärdomar finns att hämta i det tidiga 1990-talet och det krig som Per Svensson träffsäkert beskriver som en ”prolog till den exkluderande kollektivismens normalisering i väst- och nordeuropa”.

Den första och viktigaste lärdomen är förstås att sönderfallet visar kraften i den etniska nationalismen. Givetvis fanns det även strukturella orsaker. Men kriget möjliggjordes av individer som vägleddes av idéer om att den egna gruppen var förfördelad och att andra grupper var orättfärdigt privilegierade.

Men mobiliseringen kring den exkluderande nationalismen underlättades också av en förljugen offentlighet. Kommunistdiktaturen utgjorde ett veritabelt myller av åsiktskorridorer och alternativa fakta. De serbiska nationalister som i mitten av 1980-talet började argumentera mer öppet för sin sak hade aldrig blivit så framgångsrika om de inte också förmedlat sådant alla visste var sant, men som myndigheter och media ljög om.

”Vi är skyldiga att lära av misstagen.”
Andreas Johansson Heinö

Jugoslavien hade förstås sin specifika historia som påverkade sönderfallets förlopp. Men landet föll inte samman på grund av sin blandning av kulturer och religioner och språkgrupper utan på grund av det järngrepp som nationalismen till slut kopplade på samhällskroppen. Alla tvingades in i kollektivismens tankevärld.

Det vore alarmistiskt och lögnaktigt att hävda att vi i Sverige 2021 befinner oss ens i ett förstadie av det jugoslaviska helvetet. Men föreställningen att något motsvarande aldrig skulle kunna inträffa i ett land som Sverige är likväl både farlig och chauvinistisk. Den vilar på tanken att vår kultur är mer civiliserad, mindre mottaglig för främlingsfientlig agitation.

Få lyssnade när varningsklockorna ringde. Ett krig i Europa, särskilt ett med etniska förtecken, föreföll otänkbart. När det till slut blev en realitet rubricerades det ofta i termer av “historiens återkomst”. Som om krig och folkmord hörde till det förgångna.

Vi är skyldiga att lära av misstagen. Vi vet till exempel att välfungerande demokratiska institutioner utgör det bästa skyddet mot den etniska nationalismen.

Vi vet att media kan göra stor skada, både genom att förtiga sanningar och genom publiceringar som sprider hat och fördomar.

Och vi vet att politiska ledares ord spelar roll.

Så låt då värnandet av demokratin gå före all annan politisk konflikt. Tänk efter en gång till innan du publicerar en artikel som motiverar hat av en partiledare. Och tro inte att politisk retorik om ”strävsamma vita svenska män” eller om svenska folkets rätt till sitt land” är harmlös.

Annons
Annons
Annons
Annons