Alla skolor borde ha betyg från årskurs fyra
När årets PISA-undersökning kom var resultatet tydligt: Det har lönat sig att fasa ut den svenska flumskolan. Nu vill januaripartierna ta ett steg till. Från och med hösten 2020 ska det finnas möjligheter för landets rektorer att sätta betyg redan i årskurs fyra, och året därefter ska ändringen bli permanent. Detta enligt en promemoria som i veckan skickats på remiss.
Innan den stora skolreformen genomfördes 2011 fick elever vänta ända fram till årskurs åtta för att få ett betyg. Först då kunde alltså barn och föräldrar få en helhetsbild av elevens skolprestationer. Det är på tok för sent, varpå att den dåvarande alliansregeringen införde betyg från årskurs sex.
Skolverkets utvärderingar har i efterhand visat att det nya betygssystemet gjort det enklare att i ett tidigare skede upptäcka elever med stödbehov. Dessutom tycks motivationen ha fått en rejäl skjuts uppåt då 80 procent av eleverna svarade att de anstränger sig mer om de vet att det kommer ett betyg. Bara det räcker gott och väl för att glädjas åt att betyg kan kommas sättas ännu tidigare än i dagsläget.
I svensk utbildningsdebatt har myten om att betyg är en orsak till att unga mår dåligt psykiskt fått frodas obehindrat. Exempelvis har barnrättsorganisationen Bris (Barnens rätt i samhället) efterfrågat ett stopp på att sänka åldersgränsen för betyg. Detta för att betyg skulle vara en orsak till stress och psykisk ohälsa. Men betyg i låga åldrar är inte en ny företeelse i den svenska skolan. Under läroplanen för grundskolan från 1980 delades betyg ut redan vid årskurs tre, det vill säga under en tid där psykisk ohälsa bland unga var ovanligt jämfört med i dag.
Det är också intressant att betygsmotstånd ofta går hand i hand med en positiv inställning till digitalisering i skolan. Något som IFAU nyligen kom fram till att det inte är särskilt gynnsamt för skolresultaten. Vidare kan man fråga sig om inte den stress och press, som de facto är påtaglig för många unga, härstammar från den digitala världen. Vi vet ännu inte vilka effekter skärmtid i tidig ålder medför.
All den kontakt med kompisarna som ska upprätthållas, den ständiga exponeringen av andras perfekta liv samt alla spel som kräver ens uppmärksamhet kan knappast bidra till att lindra stressen. Frågan är om inte det, och alla fritidsintressen som barnen ska klara av att jonglera, är mer påfrestande än vad ett betyg är.
Men det finns ett problem med förslaget, och det är att regeringen och samarbetspartierna lämnar frågan om betyg på rektorsnivå. För som Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén säger till Dagens Nyheter är det bekymmersamt att låta rektorer bestämma om de vill sätta tidigare betyg eller inte. Detta eftersom det öppnar upp för skillnader mellan skolor, vilket i sin tur spär på den ojämlikhet som redan i dagsläget är ett stort problem för svensk skola.
Betyg är inte en orsak till stress och press. Tvärtom tycks det fungera som en signal till eleverna om att det är dags att ta skolan på allvar. Och ju tidigare denna insikt kommer, desto bättre. Denna insikt borde alla barn få möjlighet att komma till.
