Al-Qaidas man i Sverige

När nyheten om att en svensk medborgare, dessutom högt uppsatt inom al-Qaidas nätverk, dödats av amerikanska styrkor i Irak, väcker det förvåning både utomlands och inom Sveriges gränser. Men vi lever i en global värld där det är lätt att förflytta sig över gränserna.

Sverige utgör en fristad både för dem som med ärliga avsikter vill söka sig en bättre framtid och dem som vill utnyttja vår demokrati för att sprida hatpropaganda mot vårt öppna samhälle.

43-åringen av marockanskt ursprung som dödades i Mosul hade under sin tid i Sverige radikaliserats. Från en moské i Haninge utanför Stockholm spred han under 1990- och första halvan av 2000- talet islamistisk propaganda. Mannen hade kopplingar till terrornätverk i Algeriet och den svenska säkerhetspolisen hade länge haft ögonen på honom.

Enligt en av våra främsta forskare på terrorism, Magnus Norell, finns det minst 1.500 islamister i Sverige och av dessa räknas ungefär tio stycken som militanta, alltså personer som är beredda att gripa till våld för sina idéer. Eftersom grupperna är så internationella är det dock omöjligt att uppge ett bestämt antal. Skillnaden mellan radikala och moderata islamister kan liknas vid den mellan reformvänliga och revolutionära socialister under 1970-talet.

Nyrekryteringen sker i skolor, lokalföreningar och källarmoskéer i storstädernas förorter. Islamister utnyttjar yttrandefriheten till att sprida sin propaganda och locka till sig osäkra ungdomar som har hamnat snett i livet. Bristen på integration och en känsla av att ha utestängts från majoritetssamhället är viktiga orsaker till att unga män söker sig till extrem islamism.

Framväxten av radikal islamism är ett underbetyg åt integrationen. För att torka ut grogrunden måste vi tydligare slå ner på spridandet av extrema åsikter utan att för den skull inskränka religions- eller yttrandefriheten.

Det är dags att politiker och myndighetspersoner blir varse att det är ett problem och dessutom vågar tala om det. Det får inte vara så att rädslan för att bli stämplad som islamofob står i vägen för att agera mot hoten mot demokratin. Det finns tyvärr en benägenhet att ge alla muslimer en offerstämpel som endast gynnar dem som verkar för politisk radikalisering av islam.

Vi har ännu så länge varit förskonade från terrordåd på svensk mark men det betyder inte att vi är vaccinerade för all framtid. Mycket beror på vår utrikespolitik. Om svensk trupp uppfattas som stridande part där fienden utgörs av radikala muslimer kan det vara anledning till vedergällning mot svenska medborgare.

Det går inte längre att blunda för att det finns en grogrund för militant islamism i den svenska förorten.

Ledarredaktionen