Victor Fridén: 200 år och hypermodern
Första dagen som chefredaktör och publisher för Borås Tidning. I känsloregistret ryms både ödmjukhet, respekt och stolthet inför uppdraget. Inte så konstigt kanske. BT är Borås äldsta företag, med bara två år kvar tills vi ska fira 200-årig födelsedag. Som nyhetsförmedlare är det naturligt att oftast blicka framåt, att söka nästa berättelse. Men inte sällan finns det en poäng i att också reflektera över det som varit.
När BT (då Borås Weckoblad) grundades satt Jean Baptiste Bernadotte på tronen, staden hade ett par tusen invånare och höll som bäst på att repa sig efter stadsbranden 1822. När Borås brann igen 1827 gick det att läsa om i tidningen som då var inne på sitt andra verksamhetsår. Nostalgi har inget egenvärde och kan i värsta fall bidra till att det förgångna ges för stort utrymme, att man inte ser behovet av utveckling eller att man tror sig kunna leva på gamla meriter.
Men har man funnits i 200 år och fortfarande är framgångsrik är man inte ovan vid anpassning. Jag skulle till och med säga att man bemästrat det. Därför är jag övertygad om att BT har goda chanser att fortsätta vara relevant även i framtiden. Formen kanske varierar men kärnan av det vi levererar kommer alltid att vara densamma. Lokal journalistik vilandes på principer som återfinns i vår publicistiska värdegrund – nyhetsförmedling, opinionsbildning, information, folkbildning och granskning.
Det sistnämnda är ett exempel på hur BT på senare tid lyckats med att både vässa själva produkten och samtidigt visa att kvalitetsjournalistik fungerar i ett digitalt medielandskap. Satsningen på en egen grävredaktion är modig, viktig och dessutom framgångsrik. Att fem år i rad nomineras till branschens mest prestigefyllda pris Guldspaden är unikt för en lokaltidning. Men att våra mest genomarbetade och tidskrävande publiceringar också hör till de mest lästa är en större seger. Därför är det en självklarhet att fortsätta på den inslagna vägen.
Relevansen i läsarnas ögon är vår viktigaste fråga. Här kämpar många med samma utmaning, att locka yngre läsare att värdesätta vårt innehåll och vara beredd att betala för det. Det är ingen skillnad för oss på Borås Tidning. Vi gör inte journalistik för att tjäna pengar, men vi behöver tjäna pengar för att kunna göra journalistik. Att attrahera nästa generations läsare är helt avgörande om vi ska kunna finansiera vårt arbete i framtiden. Det hänger också ihop med löpande förändringar kring hur vi distribuerar vår tryckta tidning och ersätter med digital prenumeration. Jag har full förståelse för besvikelsen när tidningen inte längre läggs i brevlådan. Men det är en besparing vi måste göra för att ha råd att skriva, granska och bevaka.
”Hur ska BT bli lika viktig för dagens tonåringar som den var för mig? En fråga jag motiveras och inspireras av.”Victor Fridén
För mig var BT en naturlig del av min uppväxt. På flera sätt präglade den min barndom. Inte bara för att jag lärde mig att läsa på sportsidorna. Tidningen var alltid närvarande i vårt hem, uppslagen över hela frukostbordet. På den tiden så stor att det var en fysisk utmaning att ta sig igenom ett uppslag, med trycksvärta på både fingrar och armbågar som ett minne av bedriften. Senare kampen mellan mig och pappa, om att hinna först ut till brevlådan. Klockan ställdes tidigare och tidigare. Det blev ofta en lång väntan innan det var dags att åka till skolan. Hur ska BT bli lika viktig för dagens tonåringar som den var för mig? En fråga jag motiveras och inspireras av.
Tidningen är en spegel av vad som händer i dess närhet. För att lyckas med vårt uppdrag är dialogen med läsare och lokalsamhälle avgörande. Så fortsätt att höra av er med synpunkter om vårt innehåll. Fortsätt att tipsa oss om saker som behöver berättas. Jag ser fram emot möten och samtal om BT, vår historia och vår roll idag. Almanackan fullskriven, framtid okänd. Men nu tar vi sikte på 200 år till.