Movits fick hela Rockborgen att dansa

Sedan följer Cornelis lätt igenkännbara stämma, han sjunger om Bellmans Movitz - som den som läste fredagens Borås Tidning vet har gett namnet till kvällens huvudakt, men utan z:t: Movits!

Det behövs inte många låtar för att värma upp dansbenen hos publiken. De har redan fått öva under förbandet SOL (akronym för Stat & Orchestra Live), som inledde med gladpop, fast kryddat med lite baktakt, och stundtals lite för mycket reggae och bongotrummor.

De tre norrländska killarna i huvudakten är unisont uppklädda i vita, stärkta skjortor med svarta flugor, som dock snart åker av i värmen. Pricken över i:et är de gemensamt utvalda glasögonbågarna, svarta med markerad överdel i femtiotalsstil.

Men de kan inte bara matcha scenkläder, de levererar också: mycket energi, dansvänliga låtar och äppelknyckarjazz.

Movits! har slått igenom med swing som från ett dolt storband och snabba rim, ofta inklusive politiska texter i till exempel Kulturarbetarblues eller om hur uppväxten påverkar ens framtid, i Fel del av gården.

Uppenbarligen har det funkat i Borås med, för de två avslutande låtarna innan extranumret får trägolvet att svikta, att gunga med i musiken. Och publiken sjunger och hoppar till Na na nah (som på skiva är ett samarbete med Timbuktu, men som står sig bra utan honom med) och Sammie Davies Jr., båda populära singlar från Movits!:s andra skiva från tidigare i år, Ut ur min skalle.

Ska man prompt anmärka på något, skulle man kunna säga att låtarna i längden blir lite enformiga, lika varandra. Men om man däremot väljer att, som undertecknad, hänga med i applåderna och lyssna på texterna kan man vända det argumentet och säga: varför ändra ett upplägg som är så bra och som dessutom får en hel lokal att dansa?

Lisa Jagemark