Annons
Nyheter

Den ofrivillige schlagerkungen

Sanna Nielsen är favorittippad. Men inför kvällens första semifinal i Eurovision song contest finns det fler svenskar som vill åt tronen.
Nyheter • Publicerad 6 maj 2014
Låtskrivarna Stefan Örn och Sandra Bjurman var jublande glada efter segern i Eurovision 2011 då de tillsammans skrivit Azerbajdzjans vinnarlåt "Running scared". I årets tävling ligger de bakom varsin låt, Azerbajzjans och Ukrainas.
Låtskrivarna Stefan Örn och Sandra Bjurman var jublande glada efter segern i Eurovision 2011 då de tillsammans skrivit Azerbajdzjans vinnarlåt "Running scared". I årets tävling ligger de bakom varsin låt, Azerbajzjans och Ukrainas.Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Stefan Örn från Dalstorp ligger återigen bakom Azerbajdzjans bidrag – och tänker inte vara på plats i år heller.

– Njae, jag har så mycket att göra så jag hinner inte. Jag gjorde ju mitt jobb för flera månader sen, säger han från en bil på väg till sin redovisningskonsult i Stockholm.

Annons

Det är inte bara en sista minuten-deklaration som stoppar upphovsmannen bakom Azerbajdzjans bidrag att åka på schlagerfest i Köpenhamn. Stefan Örn har kommit att bli en av landets mest eftertraktade producenter.

– Just nu kollar vi på lite låtar med Carola inför Så mycket bättre. Sen jobbar jag med ett av Sveriges största band, som inte gjort en skiva på 15 år men som tänker göra comeback. Det är kul men inte helt klart än.

2010 skrev Stefan Örn sitt första bidrag till Eurovision song contest för Azerbajdzjan, tillsammans med Anders Bagge och Sandra Bjurman. Låten Drip drop kom femma, och blev början på något stort. Året efter fick Stefan och Sandra återigen ansvaret för landets bidrag och skrev Running scared till duon Ell & Nikki – som vann hela tävlingen.

– Det är den enda finalen jag varit på. Jag tänkte inte åka, men vi bestämde oss kvällen innan. Och det var såklart kul att vinna, säger Stefan.

När han 2012 återigen stod som låtskrivare för Azerbajdzjan – och regerande mästare – dök han aldrig upp i Baku.

– Sen vinsten har jag ju en stående inbjudan dit ner, men... Det är roligt men lite jobbigt. Det är diktatur där och jag står inte för det. Jag har valt att se på det som en musiktävling och hålla mig till det. Det är ett medvetet val att jag aldrig varit i Azerbajdzjan.

Nu har han skrivit ännu en låt till landet vid Kaspiska havet.

– Jag sa nej förra året, men man kommer ju varandra nära och de ringde mig igen och frågade. Jag gick med på villkoret att få göra något nytt.

Start a fire, som bidraget heter, framförs av Dilara Kazimova och är en ballad som drar åt jazzhållet.

– Det är en jazzlåt från början, jag ville ha det avskalat. Loreen tog Eurovision ett steg längre, jag vill pusha gränsen ännu mer. Sen är det typiskt att det var väldigt många ballader i år...

Annons

Han har även hjälpt till att producera Ukrainas bidrag, som kollegan Sandra Bjurman varit med och skrivit.

Stefan Örn har en kluven inställning till schlagervärlden. När han hörde Björn Ranelids Melodifestivalbidrag 2012 svor han högt i medierna att ”aldrig ställa upp i skiten”.

Året efter stod han i rutan som upphovsman till Louise Hoffstens Only dead fish follow the stream.

– Haha, ja. Men det var en låt jag kunde stå bakom. För mig är musiken viktig, för Christer Björkman är det viktigt med bra tv. Jag förstår det. Jag gillar Sean Banan men hade aldrig kunnat skriva hans musik. Sen har jag lite svårt för alla unga killar som dykt upp och dansar... Det är för mycket tuggummi, säger Stefan och fortsätter:

– Alltså, man är med av olika anledningar. Melodifestivalen var det roligaste jag gjort, jag ska inte säga annat. Eurovision-jobben gör också att jag kan hålla på med annat som inte ger lika mycket pengar, lite mer indieprojekt och mitt eget band Apollo drive.

Hur ser du på att många känner igen dig som ”han som skriver schlagerlåtar”?

– Det blir ju så. Det var en ära att vinna. Sen är det kanske mer så i Borås, i Stockholm är det inte det folk känner mig för. Men jag är inte orolig, jag bryr mig inte om den biten.

Medan Dilara försöker charma den europiska tv-publiken i Köpenhamn så jobbar Stefan Örn på att bygga upp ett eget artistbolag i Stockholm, utöver den studio han redan driver.

Hur det går i kväll kan han inte sia om.

– Vi kan komma först, sist eller mitt emellan. Som gammal fotbollsspelare vill jag såklart alltid vinna och brukar vara säker på att mina låtar ska gå bra. Men den här är annorlunda. Precis som för Sanna Nilsen så krävs det att framträdandet ger det lilla extra. Men jag ska följa det på tv:n, det lovar jag.

De tävlar i kväll

1. Armenien. Aram MP3: "Not alone"

2. Lettland. Aarzemnieki: "Cake to bake"

3. Estland. Tanja: "Amazing"

4. Sverige. Sanna Nielsen: "Undo"

5. Island. Pollapönk: "No prejudice"

6. Albanien. Hersi: "One night's anger"

7. Ryssland. Tolmachevy Sisters: "Shine"

8. Azerbajdzjan. Dilara Kazimova: "Start a fire"

9. Ukraina. Maria Jaremtjuk: "Tick-tock"

10. Belgien. Axel Hirsoux: "Mother"

11. Moldavien. Cristina Scarlat: "Wild soul"

12. San Marino. Valentina Monetta: "Maybe"

13. Portugal. Suzy: "Quero ser tua"

14. Nederländerna. The Common Linnets: "Calm after the storm"

15. Montenegro. Sergej Cetkovic: "Moj svijet"

16. Ungern. András Kállay-Saunders: "Running"

Christian Naumanen
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons