Världens drag med Gustafsson

Vi kan sannolikt räkna med ordentligt drag på stadsteatern imorgonkväll. Inte nog med att jazzsångerskan Rigmor Gustafsson tar plats på scenen. Med sig har hon även en 27 man stark blåsorkester.

Världsartist är ett slitet begrepp, men i Rigmor Gustafssons fall är det befogat. Hon har turnerat över hela jordklotet – från Schweiz till Sydafrika. Senast gjorde hon en vända i Tyskland under januari månad.

Hur var det där?

– Som det alltid är: jätteroligt. Bra publik, bra ställen. Jag hade en egen turnéledare och egen ljudtekniker med mig denna gång, vilket var väldigt skönt.

Är Tyskland verkligen ett jazzland?

– Nog mer än man kan tro. Kulturen har en naturlig och hög status i Tyskland, så även jazzen. Det kommer mycket folk på konserterna. Det verkar finnas en annan inställning där. Även om människor inte alltid känner till vad det är, kommer de ändå. I Sverige är det ofta tvärtom.

Hur känns det att ta steget från Berlin till Borås?

– Det var länge sedan jag besökte Borås, så det ska bli kul. Varje stad har sina poänger. Jag ska framträda med Göteborgs blåsarsymfoniker, har arbetat med dem tidigare vilket var väldigt roligt. Men vilken lokal vi ska vara i på fredag kommer jag inte ihåg...

Stadsteatern. Där ryms det mycket publik.

– Det låter bra.

Vad får vi höra?

–?Något från min senaste skiva, lite Duke Ellington och Burt Bacharach. Jazzstandards i en skön svängig blandning.

En sak har jag funderat på. Varför används ordet svängig så frekvent inom jazzen?

– Därför att den är svängig! Jazz är ofta en svängig musik.

Apropå din senaste platta, Alone with you. Nyligen fick den en Grammis som årets jazzalbum.

– Och jag var helt säker på att Esbjörn Svensson skulle vinna. Jag har ju varit nominerad tidigare och det är alltid roligt att gå på Grammisgalan, mer förväntningar än så hade jag inte.

Du hade skrivit mycket eget material på den plattan.

– Ja, jag har gjort all musik själv och de flesta av texterna. Så det var verkligen extra roligt att få Grammisen nu.

Eftersom jag personligen är en stor diggare av Burt Bacharach och Hal David så måste jag även fråga om ditt förra album Close to you, där du tolkade detta berömda låtskrivarpar.

– Det var den roligaste skivan som jag spelat in hittills, även i jämförelse med min senaste. Har många fantastiska minnen av den. Vi spelade albumet i en studio på en gammal bondgård vid Franska Rivieran. Det gick på två och en halv dag. Det var underbart vackert väder hela tiden – och det bjöds på fantastisk mat.

Vilka är dina favoritlåtar i Bacharachs och Davids produktion?

– Close to you, Raindrops keep fallin?on my head, Never gonna fall in love again. Och The Windows of the world –?den är kanske inte är lika känd som de andra, men är en otroligt bra låt.

Vad gör Burt Bacharchs musik speciell?

– Trots att harmonierna och melodierna är ganska traditionella, så finns det oväntade ackordbyten och någon takt kapas på ett sätt som är väldigt typiskt för Bacharach.

För att nämna en annan storhet: Monica Zetterlund. Hon var från Värmland, liksom du. Har denna del av Sverige något särskilt jazzigt över sig?

–?Jag har fått frågan tidigare (skratt). Men har fortfarande inget bra svar. Möjligen är det som med Ingemar Stenmark i Tärnaby. Dyker det upp en förebild är det lättare att komma igång själv, det finns redan en öppning.

Ditt förhållande till Monica Zetterlund?

– Alla har väl ett förhållande till henne. Jag träffade henne vid några tillfällen, även gjort några intervjuer tillsammans med henne faktiskt. Hon gjorde så otroligt mycket, fantastiska saker.

Inte funderat på tolka hennes sånger på skiva?

– Den frågan brukar jag också få. Nej, inte än. Hon ligger ännu för nära i tiden. Men kanske i framtiden.