Vad anser kulturnämnden om konstmuseets beslut?
Att bygga upp tar tid, att rasera går fort.
Under de senaste åren, då vi erfarit den nya konstmuseichefens agerande, har efterhand en oro infunnit sig hos oss yrkesverksamma konstnärer i Sjuhärad. Personalen flyr museet eller blir sjukskrivna, kontinuiteten i verksamheten raderas och kompetens försvinner. Den samverkan med det lokala föreningslivet, näringslivet och oss konstnärer som varit det unika med Borås framgångar som konststad tycks helt försvunnit. Borås Konstmuseum har alltmer tagit skepnad av en konsthall och de vackra luftiga utställningsrummen tycks permanent ombyggda till oigenkännlighet. Den vackra skulpturhallen har blivit mer likt ett sällskapsrum och Hedæusrummet och PA Hallrummet är igenbommade. Den kvarvarande vackra atriumgården, som gjord för skulptur, utnyttjas inte, utan håller på att förfalla. Trots ett fåtal stora utställningar har samlingarna inte visats och först nu, åter fått lite utställningsyta, längst upp och längst bort. Många hör av sig till oss och frågar om vi vet vad som händer på museet. Både konstintresserade och konstnärer har blivit så dåligt bemötta av chefen att de inte går dit alls. Sorgligt!
”Att chefen enväldigt förändrar och raderar det viktiga lokala och historiska uppdraget för museet är allvarligt.”
Att ett av Sveriges större museer ytmässigt är så trångbodda att de båda äldsta utställningsrummen måste rivas, är en bortförklaring som inte kan tas på allvar. Det måste finnas både mer närliggande, mer praktiska och enklare lösningar för personalutrymmen. Att chefen enväldigt förändrar och raderar det viktiga lokala och historiska uppdraget för museet är allvarligt. Tänk om Göteborgs konstmuseum skulle plocka bort Furstenbergska galleriet?
Kan det bero på okunskap och/eller ointresse att Borås Konstmuseums chef, som allmän kulturvetare och tjänsteman, missuppfattat sitt uppdrag eller är uppdraget från Kulturnämnden otydligt? Att det är samtidskonst som intresserar mest har vi förstått, men uppdraget att vara ett lokalt konstmuseum kan inte förbises. Skulptur och ett permanent fokus på konst med anknytning till Sjuhäradsområdet är viktigt, bredvid större nationella och internationella utställningar. Det ena behöver inte utesluta det andra. Utan anknytning till Sjuhäradsbygden, borde de samarbeten som byggts upp under många år vara än viktigare, för att lära känna den plats och verksamhet man är satt att leda. Att regelbundet besöka utställningar och konstnärsverkstäder i Borås skulle vara självklart för att lära känna det lokala konstlivet. Höstsalongen och samarbetet med Borås och Sjuhäradsbygdens ambitiösa konstförening är också en självklarhet att bibehålla, för att vidga konstintresset hos boråsarna.
”Att det nybildade Konstnärliga rådet består av enbart fyra förvaltningschefer är högst märkligt!”
Oavsett föreningstillhörighet har vi konstnärer i Sjuhärad under 40 år varit representerade i kommunens konstgrupper. Många av våra förslag har efterhand realiserats och blivit uppskattade inslag i till exempel Skulpturstaden. Vi har samarbetat och stöttat Konstmuseets personal och bland annat drivit projekt och frågor om budget till museet samt bidragit till att Borås Stad infört enprocentregeln. Vi har betonat vikten av ett samarbete mellan alla som fattar beslut som rör stadsbilden och att konstnärlig kompetens alltid måste finnas med när det handlar om konstfrågor. Att det nybildade Konstnärliga rådet består av enbart fyra förvaltningschefer är högst märkligt!
Det är viktigt att kontinuiteten bibehålls oberoende av vem som för tillfället är chef och att en medveten långsiktig strategi, ett tydligt formulerat uppdrag och kunskap garanterar att Borås fortsätter att vara en ledande stad inom konst och skulptur med god kontakt och samverkan med både civilsamhälle, näringsliv och det fria kulturlivet. Vad anser kulturnämnden?
Styrelsen för Konstnärernas Riksorganisation Sjuhärad
Theo Ågren , Gun-Britt Holmgren Ivstedt, Peter Waldenström, Kristina Thun, Helena Backmark, Kerstin Dahl Norén
