Kultur

Tolv sje-ljud är elva för många

Språk Artikeln publicerades
Det svenska språket har inte reviderats sedan 1906.
Det svenska språket har inte reviderats sedan 1906.

Den svenska skriftspråket har inte reviderats på över hundra år, det är sannerligen på tiden, skriver Lars Wikander.

I lördagens BT skrev Henry Thorson en lång artikel om vikten av att bevara det svenska språket rent. Han satte fingret på en hel del problematiska inflytanden från andra språk, felöversättningar och diskutabla formuleringar. Och någon ordning måste det ju vara.

Men: ett levande språk förändras efter hand när det gäller grammatik och stavning. Talspråket är dynamiskt, stavningen är mer statisk. Utbyte med andra kulturer och språk påverkar även vårt språk. Med tiden blir det för stor skillnad mellan tal och skrift. Då uppstår behovet av reform.

Alla språk genomgår reformer för att anpassas till faktiska förändringar. I Tyskland genomfördes en revidering av stavning och grammatik 1901 och 1996. ”Photografie” blev ”Fotografi”, ”Thal” blev ”Tal” o s v. Man minskade antalet regler för stavning och grammatik från 212 till 112.

Kring 1900 skedde en revidering i England. ”Hwaet” moderniserades till ”what”, ”ghospel” blev ”gospel” och liknande. I Norge har man haft flera revideringar, 1907, 1917 och 1938. För att undvika c, x och z blev det ”senter”, ”sykel”, ”blokk” (block), ”boks” (box), ”sebra” (zebra).

I Sverige började det bland lärarna, som såg hur svårt det var för eleverna att stafva thet swänska språket. Sjätte upplagan av Svenska Akademiens ordlista kom ut 1889 och medförde en viss lättnad: q byttes mot k i många ord, så att ”qvinna” till exempel skulle stavas ”kvinna”. Då byttes även e mot ä så att ord som och ”jern”, ”elg” och ”gerna” blev järn, älg och gärna.

Nästa svenska revidering skedde 1906. ”Hafva” blev ”hava”, ”lif/liv”, ”qvarn/kvarn”, ”hvila/vila”, ”magt/makt”, ”rödt/rött” för att ta några exempel. Folkskollärarna efterlyste en ny revidering 1943, och en riksdagsmotion krävde det 1969, båda utan resultat.

Är det inte dags att modernisera stavningen av svenska språket?

Låt oss ta ett exempel: sje-ljudet. Samma uttal har i svenskan tolv olika stavningar! Här några varianter: choklad, generös, journal, schema, fascinera, shop, revision, sju, skjuta, sked, stjärna, aktion.

Måste vi fortsätta att ha tolv olika stavningar för sje-ljudet? Revidera och underlätta för skolbarn och språkstuderande!

Inga revideringar har skett utan motstånd. Och nu kan jag direkt ana invändningarna från vän av ordning. Insändarspalterna kommer att fyllas av för och emot. ”Det skulle förvanska vårt stolta svenska språk. Det förstör den litterära stilen. Vi måste bevara det svenska språket.”

Det skulle vara intressant att veta vad Henry Thorson tycker i frågan.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.