Tankeväckande om det som skrämmer
Fidel och jag i storstan
Text och bild: Lena Frölander-Ulf
Förlag: Förlaget
”Svansar piskar. Det luktar köttsoppa med päls. Någon ylar”. Det är en ganska skrämmande bild av ett besök i staden som Lena Frölander-Ulf målar upp. Men bland de mörka skuggorna finns många överraskningar.
”Fidel och jag i storstan” är sista delen i en trilogi om rädslor. Beskrivningarna är slipade på ett vis som gör dem både målande och lite roliga. Till en början är replikerna något gåtfulla och triggar läskiga fantasier, men efter ett omtumlande möte flödar de istället med stor värme.
Bilderna domineras av skarpa perspektiv och ett dramatiskt ljusspel. Figurerna är utformade med högst personliga drag, och grupperas och vinklas med stor omsorg. Bokens vridmoment är också mycket effektfullt.
”Fidel och jag i storstan” är en välkomponerad skapelse. En tankeväckande bok som man gärna återvänder till.