GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Anna-Greta Wide är en poet för alla tider

Poeten Anna-Greta Wide har lyfts fram ur glömskan. Det är en sann kulturgärning.
Stefan EklundSkicka e-post
Krönika • Publicerad 6 mars 2021
Stefan Eklund
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Anna-Greta Wides poesi förtjänar en plats bland de svenska klassikerna.
Anna-Greta Wides poesi förtjänar en plats bland de svenska klassikerna.
Foto: Norstedts

Första gången – men långt ifrån den sista – jag hörde min poesiintresserade svärfar läsa Anna-Greta Wide (1920–1965) högt var i mitten av 80-talet. Själv studerade jag då litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och hade ett specialintresse för den kända svenska 40-talistgenerationen och dess poesi men Anna-Greta Wide hade jag aldrig hört talas om. Hon var bortglömd. Hennes manliga samtida levde däremot kvar, både i kurslitteraturen och i det kollektiva poetiska minnet; Aspenström, Vennberg, Lindegren, Ekelöf…

Idag vet vi bättre. Mycket tack vare litteraturvetaren och redaktören för webbplatsen www.litteraturbanken.se, Dick Claésson. Han står bakom Norstedts utgivning av Anna-Greta Wides samlade verk i två band som gavs ut i fjol till hundraårsminnet av hennes födelse, ”Vem vänder ljus i mörker” och ”Sedan kan allting hända”. Utgivningen är en sann kulturgärning. Anna-Greta Wides poesi hör hemma bland klassikerna.

Hennes två första diktsamlingar, ”Nattmusik” (1942) och ”Orgelpunkt” (1944) var på sin tid mycket populära och såldes i stora upplagor. Dikterna var traditionella till formen, rimmade och välljudande, lätta att ta till sig med sina allmänmänskliga existentiella reflektioner. Hjalmar Gullberg var en uppenbar inspiration.

Sedan hände något. Anna-Greta Wide tystnade. Det skulle dröja elva år till den tredje samlingen, ”Dikter i juli”, kom ut, 1955. Dick Claésson skriver i ett grundligt efterord om orsakerna till det långa uppehållet; det privata omständigheterna med yrkesarbete (under en period som lärare på Fristad folkhögskola) och en frigörelseprocess från sin familj, men också kravet att prestera en tredje diktsamling lika framgångsrik som de föregående samtidigt som hon kände att ”en allt mer pressande insikt om att det lyriska idiom som tjänat henne så väl behöver brytas ned och skapas om.”

Detta lyckades hon med. De fyra samlingar som följde fram till hennes död i cancer, 44 år gammal 1965, är fria i formen och såriga i uttrycket, ofta samlade kring den Gud hon både trodde och tvivlade på.

”Det är, skulle jag vilja säga, religiös poesi av både omskakande och trösterik kvalitet.”

Min svärfar, som var en missionsförbundare med öppna ögon för trons komplexitet, fann säkerligen en själsfrände i Anna-Greta Wide, genom till exempel den dikt ur ”Den saliga osäkerheten” som börjar ”Jag misstror glädjens extas, med lysande ansikte” och avslutas med några krassa genomskådande men samtidigt glädjefulla rader:

Jag misstror allt vad jag sett

av gester och hållningar,

utom möjligen denna:

att upprätt, med öppna ögon

närma sig Gud.

”Dikter i juli” följdes av ”Broar” (1956), ”Kyrie” (1960) och ”Den saliga osäkerheten” (1964). Alla togs emot mycket väl av kritiken men sålde inte i lika stora upplagor som 40-talssamlingarna. Med det sena 60-talet kom nya poetiska vindar, politiska och hårt experimentella, och Anna-Greta Wides diktning med sin starka religiösa tematik förpassades till glömskan. Inte av min svärfar, dock. Nyutgåvorna och den uppmärksamhet som följt på dem visade att han hade rätt. Anna-Greta Wide är en poet för alla tider.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.