unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Nina Björk står för levande motstånd

Debattören Nina Björk är konkret när hon vänder sig till de liberaler som talar vackert om kapitalismen. Fedja Wierød Borčak har läst en bok som sprudlar av energi, intellektuell fantasi och kritisk förklaringskraft.
Foto: Stina Nylén

SAKPROSA

Om man älskar frihet

Författare: Nina Björk
Förlag: Wahlström & Widstrand

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

När hela inledningen i en debattbok får plats på en enda sida kan man ana att man har att göra med en författare som har gjort det här förr och som vare sig behöver omsvep eller upptakt. På nästa sida börjar kroppsslagen. Mot försvararna av det kapitalistiska system som särskilt sedan 1980-talet inte bara på drastiskt vis urholkat den ekonomiska jämlikheten utan också gjort alltfler element i det mänskliga livet till blott funktioner i ett marknadssystem.

Debattören Nina Björk är rätt tydlig med vad har hon satt sig för i ”Om man älskar frihet”. Detta är inte främst ännu en bok om kapitalismen och hur illa det står till med den, utan en grundlig kritisk analys av de argument som framför allt liberaler har byggt upp för att försvara detta system. Hon menar att det liberalistiska språket må vara vackert, då det bär på ord som demokrati, rättigheter och individens frihet, men att själva logiken bakom idealen i grund och botten varken har med verkligheten att göra eller är logiskt meningsfull.

Det finns ingen anledning att gå in i Nina Björks dekonstruktiva angreppssätt i detalj, eftersom det mynnar ut i komplicerade och snåriga resonemang, som förtjänar att upplevas snarare än återberättas. Kort sagt går metoden, inspirerad av den franska filosofen Jacques Derrida, ut på att ta ett begrepp, till exempel frihet, och visa (på dess egna premisser) att det inte kan upprätthålla den mening vi normalt tillskriver den. Hos Björk framgår det att den individuella friheten inte blott är begränsad till att gälla ekonomisk frihet. Individens val styrs dessutom i allt högre grad av vad som gynnar marknadssystemet. Ett litet men talande exempel som återges i boken är Ulf Kristerssons gyllene råd till ungdomar som ska söka in på universitetet: ”Välj vad hjärtat är fyllt av – så länge det inkluderar matematik, datavetenskap och kinesiska. Vi behöver lite mer av den inställningen i Sverige.”

quote
I alltfler samhällsdomäner förväntas vi agera som det Nina Björk kallar homo economicus

Jag känner mycket väl igen denna logik på universitetet, där de studerande är måna om att utbilda sig ”rätt”, så att de kan komma in på arbetsmarknaden lättast möjligt med så stor förtjänst som möjligt. Utbildningen – också den humanistiska – har instrumentaliserats, blivit en ännu en resurs som tjugofemåringen ska kunna omsätta i en arbetsintervju. Samtidigt hoppar vi lärare, livrädda för nedskärningar, på ett ben för att visa hur humanistisk bildning kan gagna arbetsmarknaden.

”Om man älskar frihet” behandlar en brokig skara begrepp och ämnen, men kärnan i är just detta perspektiv på att marknadslogiken och den ekonomiska diskursen genomsyrar alltmer av mänsklig praxis. I alltfler samhällsdomäner förväntas vi agera som det Nina Björk kallar homo economicus, en i grunden egoistisk person som vid varje val ”gör en kalkyl där ’vinsten’ eller ’nyttan’ vägs mot ’kostnaden’ som följer av en viss handling”. Här finns sällan någon bredare horisont som går bortom vinsten med handlingen. Det är därför att transaktionen i sig är viktigare än hur den påverkar omgivningen – vare sig det gäller andra människor eller klimatet. Det är i själva verket denna utarmning av mänsklig spännvidd som ligger på bakom allt vackert prat om demokrati och frihet.

Nina Björk påpekar att även det politiska rummet har övertagits av marknadslogiken. För det första såtillvida att politikerna talar om att leda ett land som ett företag. Till exempel kunde ju socialdemokraterna 2012 presentera en ”affärsplan för Sverige”. Konsekvensen av detta politiska språk har blivit att politiska argument har baserats på ”ekonomiska principer om effektivitet, konkurrenskraft och tillväxt”, snarare än människocentrerade termer som ”rättvisa, frihet eller jämlikhet”. Ännu ett prov på att systemet prioriteras framför individens eller kollektivets lycka.

quote
Om man plötsligt börjar skruva upp skatter på företagande och höga inkomster, så är det faktiskt så att de rika inte har något emot att flytta någon annan mer marknadsvänlig stans.

För det andra är det sedan globaliseringen tog fart inte längre så lätt att nedprioritera marknaden och näringslivet, eftersom en stat som Sverige är beroende av stora företags kapital och arbetskraft. Om man plötsligt börjar skruva upp skatter på företagande och höga inkomster, så är det faktiskt så att de rika inte har något emot att flytta någon annan mer marknadsvänlig stans. Detta betyder i sin tur att vissa politiska (socialistiska) beslut inte längre är realistiska. Demokratin räcker bara så långt.

Men vad har vi då kvar att föra politik om?

NIna Björks svar: ”Vi kan kämpa om kultur, värderingar, normer, identiteter, om vilka som känner sig hemma var som helst i världen och vilka som känner sig hemma enbart hemma hos sig. Vi kan kämpa om slöjförbud, om hälsningsritualer, om vegetarisk skolmat, om normkritiska museer, om pride-flaggor. Och även om vi inte kan påverka den mäktiga minoriteten kapitalägare kan vi diskutera andra minoriteters skyldighet till anpassning eller rättighet till egenart. Här är demokratin – här dansar vi! Och vilken dans det blir!”

Det är lätt att bli klaustrofobisk. Men det finns samtidigt inget så livsbekräftande som en politisk analys som brusar fram och som helt tydligt bottnar i en frustration över ett kapitalistiskt system som smyger sig in överallt och som inkräktar på och inskränker den komplexitet som gör oss till människor. ”Om man älskar frihet” är inte bara ett intellektuellt argument med stor spännvidd utan också en levande och i hjärtat förankrad övning i motstånd. Det som alltid varit Nina Björks stora styrka – intellektuell och hållningsmässig självständighet, även i förhållande till andra vänstermänniskor – är tillsammans med hennes rigorositet och intellektuella fantasi livsnödvändiga komponenter i den kritiska berättelsen om marknaden och dess ok.

Fakta:

Nina Björk

Nina Björk (f. 1967) är litteraturvetare och vänsterdebattör. Hennes bok ”Under det rosa täcket” från 1996 blev en inflytelserik feministisk nyklassiker och hon har sedan dess skrivit åtskilliga debattböcker om olika politiska ämnen.
Bokens första mening: Jag har skrivit om politik i tjugofem år.