Mats T Olsson: Meryl Streep glänser i ”The Post”

Spielberg levererar tryckpressnostalgisk papperstidningsromantik där högtidlig argumentation om publicistiska ideal och ljudet av frenetiskt skrivmaskinsknatter är som ljuv musik för varje sann murvelvurmare. ”The Post” torde vara lika upphetsande för journalister och redaktörer som ”Fast and the furious” är för street racing-fantaster.

Filmen börjar i Vietnam, där förljugenheten i statens officiella hållning till krigs(o)lyckan blir tydlig. Resten utspelar sig på hemmaplan under några kritiska veckor 1971, när Washington Post tävlade med New York Times om att läcka tusentals dokument som avslöjade Vita husets decennier-långa mörkläggning om USAs roll i Asien. Nixons hämndlystna administration svarade med att försöka tysta pressen i en rättslig kamp om konstitutionen. I samma veva stod tidningen inför en stor börsnotering med nervösa investerare i ryggen.

Att titta på buttra skribenter som sorterar papper, bråkar om ifall det är rätt eller fel att publicera en artikel och jagar telefonnummer för att bekräfta en anonym källa kanske låter måttligt kul. Men Spielbergs förfinade regifärdigheter gör ”The Post” till pirrig underhållning, förpackad i trivsamt teatralisk berättarform av klassiskt snitt med strålande skådespelarinsatser av Tom Hanks, Bob Odenkirk och Meryl Streep.

Streep spelar tidningens ansvarige utgivare Kay Graham, och det här är i högsta grad också hennes historia. Under processen genomgår hon ett slags frigörelse från alla dessa män runtom som pratar åt och förbi henne, som förminskar och står i vägen. Det ger hennes kamp en stark jämställdhetsdimension, medan det personliga och politiska allt mer smälter samman. Streep gör i vanlig ordning en stabil topprestation med självskriven Oscarsnominering.

Mycket av filmens kvaliteter sitter i manuset, som inte tar några konstnärliga risker men är skarpt och tydligt. Imponerande med tanke på storyns många vinklar. Större samhällsfrågor blandas med moraliska dilemman, svåra beslut, rättegångshandlingar och höga personliga insatser när vänskap och frihet riskeras för att stå upp för det rätta. Stilfullt poängterar filmen sin samtidsrelevans vilket gör den både tidlös och högaktuell. Nu kanske mer än någonsin, när världens stormakter kastar långa hotfulla skuggor över de som är satta att granska dem.