GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Lena Kvist: Susanna Alakoski fångar historien om de finska textilarbetarnas Borås

Biljetterna kom på posten, Algots betalade resan för Maija, Marja-Leena, Eija och Seija. Om de kom fram på tisdagen började de jobba redan på onsdag morgon.
Bokkrönika • Publicerad 25 september 2021
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Författaren Susanna Alakoski skriver om textilindustrin i ”Londonflickan”. Boken är andra delen i en serie som började med ”Bomullsängeln”.
Författaren Susanna Alakoski skriver om textilindustrin i ”Londonflickan”. Boken är andra delen i en serie som började med ”Bomullsängeln”.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Författaren Susanna Alakoski var i Borås och föreläste på Hemgårdens bokmässa 2019. Jag minns att hon berättade då att hon ändå hade ärende här i stan. Som journalist undrar man förstås vad det kunde handla om. Hon var lite hemlig om vad hon skulle göra, men hon skulle visst träffa någon med koppling till textilindustrin och man kunde ju misstänka att det handlade om research för en bok.

Nu är boken här, den heter ”Londonflickan” men den berättar berättar lika mycket om Borås som om London.

”Visst är svensk arbetarhistoria i stor utsträckning finsk, inte minst inom textilindustrin.”

De mest kända svenska arbetarförfattarna bland 1960- och 70-talister är nog Susanna Alakoski och Eija Hetekivi Olsson. Båda har finskt påbrå. Och visst är svensk arbetarhistoria i stor utsträckning finsk, inte minst inom textilindustrin.

Titeln ”Londonflickan” kommer från Susanna Alakoskis egen mamma, som arbetade som barnflicka i London i fem år utan att berätta något om vad som hände där. Bokens huvudperson Greta är ihopfantiserad av det.

Men för boråsare är nog parallellberättelsen om Gretas bror Jonni mest intressant. Han flyttar från Finland till Borås med sin fästmö Lilli. Paret har en son som får bli kvar i Finland när föräldrarna ska börja förtjäna pengar på Algot Johanssons Konfektionsfabrik i Borås. Algot är det första företaget i Sverige som infört det löpande bandet och det behövs massor av arbetskraft.

Algotskvarteret på Hedvigsborg med moderna bostäder.
Algotskvarteret på Hedvigsborg med moderna bostäder.Foto: Okänd

I Borås finns nya vänner som Maija, Marja-Leena, Eija och Seija. Textilarbeterskorna har fått sina biljetter på posten, Algots har betalat resan. Om de kom fram på tisdagen började de jobba redan på onsdag morgon.

Hos Susanna Alakoski är alltid klassperspektivet närvarande. Livet i Borås är hårt, men också roligt och spännande: ”En hade fått blindtarmsinflammation och blivit utskälld när trycket på pedalen minskade, en annan hade blivit hämtad av vaktmästaren när hon inte kom till jobbet när hon låg hemma i feber. Någon hade skaffat rum utanför Hedvigsborg och sänkt hyran genom att städa hyresvärdens lägenhet. En tid hade det kommit pojkar från när och fjärran och hälsat på i fina bilar.”

Men Marja-Leena Nisula i boken himlar med ögonen och frustar: ”För min del minns jag allra mest hur besvikna vi var, herregud, det fanns ju tusentals fler kvinnor i Borås än det fanns män.”

En dag sitter det en lapp på anslagstavlan om Miss Algots-tävlingen som ska ske kl. 13.00 under julfesten. ”Det är samma tävlingsregler som för Miss Universum. Men ingen casting. Alla nationaliteter är välkomna. Den riktiga tävlingen riktar sig till yngre kvinnor, men på Algots gäller inte artonårsgränsen. Här har man bestämt åldersgräns fyrtio.”

Miss Algots-tävlingen är trots allt mindre viktig än den fackliga kampen. På kursen på folkhögskolan berättas det också om strider längre tillbaka i tiden. Och där blir det ännu en glimt Sjuhäradshistoria, när kursledaren berättar om strid mellan socialistagitatorer och företagsledare på L. J. Wingqvists fabrik i Fritsla i oktober 1901.

Londonflickan Greta hamnar faktiskt också på Algots till slut, fast på Algots Nord i Skellefteå.

Boken är en del i Susanna Alakoskis svit om kvinnohistoria – och en mycket läsvärd sådan för alla som intresserar sig för textilarbetarlivet i Borås.

Algots. Interiör från fabriken.
Algots. Interiör från fabriken.Foto: Okänd

Marita Rhedin är också på mässan

Igår skrev BT om seminarier med Sjuhäradskoppling på årets – främst digitala – bokmässa. Sedan dök det upp ytterligare en person med lokal anknytning. I scenprogrammet Naturen, kärleken och den svenska visskatten kl.16:15–16:45 lördag medverkar Marita Rhedin (tidigare Sjögren), född och uppvuxen i Seglora och Viskafors, fil. dr i musikvetenskap och sångerska. Hon samtalar med Mats Malm, Ellen Mattson, Martin Bagge och David Anthin.

Lena KvistSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.