Lena Kvist: Lena Kvist: Därför slutar jag i debutantprisjuryn
Torsdagen den 25 februari 2010 låg det ett tjockt vitt snötäcke över taket på Borås Stadsteater, över hela Villastan och över ett av putshusen på Saläng där det tills nyss hade pågått en efterfest.
Johan Kling hade fått Borås Tidnings Debutantpris för sin roman ”Människor helt utan betydelse”.
Den där tjocka pudersnön, den bidrar till känslan av att 2010 var för väldigt längesedan. Jag minns hur den singlade ner över Kungsleden och hur taxichauffören, som skulle köra mig till Dammsvedjan där mina föräldrar fortfarande bodde, vände sig om och log när vi stannade vid ett rödljus. Han frågade:
– Vann rätt bok?
Det kändes magiskt den kvällen med allt ljus på debutanterna.
2010-talet hade just börjat och jag hade gjort mitt första år i Borås Tidnings Debutantprisjury, ett av de mest hedrande och svåraste uppdragen i Litteratursverige.
Det första året valde vi mellan 90 debutanter. I år var det 116. Det har aldrig varit färre än 80 något av mina juryår och de flesta år under 2010-talet har det varit över 100. Slutsats: Jag har alltså tagit del av cirka 1000 debutanters ansträngningar.
En vemodsklump fastnade i halsen när jag såg Marit Kapla gå genom guldkonfettiregnet upp på scenen för att ta emot sitt pris och hålla sitt tacktal i år. På samma plats som Johan Kling stod för tio år sedan, hon lika rörd som han.
Jag är elva år äldre nu, läser snabbare, har ett vanare bedömningsöga och mer van att stå på scenen och berätta om juryarbetet. Så nu är det dags att lägga av.
I en jury behövs det nytt blod ibland. De två andra ledamöterna, Björn Kohlström och Linnéa Lindsköld, har varit med i några år och hunnit bli lagom varma i kläderna. Det är dags för mig att lämna över till någon med fräscha ögon.
Författaren, kritikern och BT-medarbetaren Aase Berg kommer att ta över min plats. Jag kommer att följa arbetet nyfiket.
Mest nöjd är jag att juryn har behållit sin riktning under de elva åren. Vi har bara tänkt på kvalitet, aldrig på försäljningssiffror, recensioner eller vilket förlag boken kommer ut på. Vi har hela tiden diskuterat oss fram till ett resultat, varit oense och pratat mer, läst om, pratat igen. Aldrig röstat.
Jag är också oförskämt nöjd med att avslutningen på min jurytid blev ett lyrikår, med enbart poesi bland de nominerade.
Här saknas innehåll
Jag kommer att fortsätta vara kulturchef och fortsätta läsa debutanter ibland, till exempel recensera dem.
Men jag har andra planer också: I vår ska jag ta tjänstledigt för att skriva en magisteruppsats i litteraturvetenskap, med koppling till Debutantpriset.
På dagstidningar tittar vi ju alltid framåt mot nästa artikel, det ska bli fint att få stanna upp lite och titta bakåt.
***
Från scenen igår frågade jag publiken om någon varit där alla de 20 år som Borås Tidnings Debutantpris delats ut. Fyra personer ställde sig upp och fick ett bokpris för sin imponerande lojalitet. Jeanette Ölund, Olle Lindqvist, Britt-Inger Lindqvist och Inga Lalloo heter de.
