Annons

Lagarna sätts ur spel på Göteborgsoperans dansdubbel

Göteborgsoperans dansdubbel Beyond är en generös helkväll där väggarna slås upp och lagarna sätts ur spel. Wang Ramirez upphäver tyngdlösheten och Yoann Bourgeois går nära orkanens öga. Mika Becker Laurent njuter av en scenkonst som synliggör hela lagets betydelse och leker med naturkrafterna.
dansrecension • Publicerad 9 mars 2020
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Au revoir av Wang Ramirez: Fan Luo, Frida Dam Seidel, Hiroki Ichinose, Yasmin Mahmoud.
Au revoir av Wang Ramirez: Fan Luo, Frida Dam Seidel, Hiroki Ichinose, Yasmin Mahmoud.Foto: ©Lennart Sjöberg

Öppningen i Au Revoir är sakral, dov och mörk, och sätter genast naturlagarna ur spel. Någon meter över golvets blänkande yta svävar en kvinna i lotusställning. Under henne en mans ömsinta förehavande med ett stenblock utan gravitation. Bara ljudet talar vibrerande om tyngd, som steg av en jätte. Rummet skakar. Är vi på månen eller i en värld efter katrastrofen. Unga röster far runt i salongen, kommer alldeles nära och bakom, de talar apokalyptiskt om överbefolkning, datorernas övertagande, vårt koleriska samlande, miljön.

Jag tänker på landskapen hitom Nangijala och anar draken Katlas andedräkt i röken bakom de höga stenstoderna (som tycks levande). Kanske befinner vi oss i en saga. För koreografduon Wang Ramirez (Honji Wang och Sébastien Ramirez) som började sin bana inom breakdance och kampsport, är det gott nog om vi släpper vardagen, tillåter oss att drömma medan nya tankar och associationer får stiga fram. Det är vänligt tänkt och jag märker hur mina tankar lyfter under dansen som flyter mjukt och sömlöst utan kanter framför mina ögon. De ansiktslösa dansarna leder tankarna till ninjorna i barndomens serier, till zombierna i Jacksons Thriller medan Stokholms ljus tempererar mörkret och tillvarons olika dimensioner. Det är fint och sövande. Så tar det plötsligt slut. Finalen är en kraftfull stöt som river upp en skreva i illusionen, släpper in verkligheten och avslöjar såväl *den fjärde väggen som det stora laget bakom verket. Jag tycker om det. Fastän pausen är ett brott, tar nästa stycke vid där det första slutar: i det direkta tilltalet, till tekniken där bakom och oss framför.

Au Revoir.
Au Revoir.Foto: ©Lennart Sjöberg
Annons

Sen går allting runt. I fransmannen och cirkusakrobaten Yoann Bourgeois Hurricane snurrar världen rent bokstavligt och det är bara att åka med. Det är som om koreografen vill påminna om hur det är fatt med själva livet. Jorden snurrar utan vår medverkan, precis som hjärtat slår och andningen andas oss. Scenen är en roterande skiva där livet utspelas. Frysta ögonblick passerar revy och livshistorien blir en berättelse. Dansen är underbar, stark och modig fastän mer ett kroppens möte med elementen än dans per definition. Dansarnas skills och totala kontroll sätts i spel vare sig de rutschar in, kanar av eller lyfts in på scenen av den kran som byggts enkom för detta verk. Scenografin är teknik, matematik och ingenjörskonst i syfte att försätta människan i relation till kraften och synliggöra vår sårbarhet. Nu älskar jag, Hurricane är ren skär njutning.

Tips: Missa inte de fysiska introduktionerna innan föreställningen som ger en fysisk ingång till verken. Det ingår i biljettpriset, men ska bokas (15/3, 29/3, 7/4, 16/4).

*Den fjärde väggen är ett begrepp som syftar på en osynlig vägg vid scenens framkant. Att bryta den fjärde väggen innebär att man tydliggör fiktionen genom att lämna den.

Dansrecension

Beyond

Scen: Göteborgsoperan

Koreografi: Au Revoir Wang Ramirez, Hurricane Yoann Bourgeois

Medverkande: Göteborgsoperans Danskompani

Spelas tom 19 april

Mika Becker LaurentSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons