Kultur

Kesha är som bäst när hon siktar högt

Skivrecension Artikeln publicerades
Foto: Pressbild,RCA/SME

Med tanke på hur omfattande och spretig låtlistan faktiskt är så löser Kesha uppgiften imponerande väl, skriver BT:s recensent Karin Grönroos om Keshas nya album ”High road”.

Kesha

Genre: Pop

Album: High road

Bolag: Rca/SME

 

Kesha har ett antal tuffa år i bagaget. Sedan rättsprocessen mot producenten Dr Luke, som hon stämde 2014 efter anklagelser om mångåriga sexuella övergrepp och trakasserier, dröjde det till 2017 innan hon följde upp karriären med ett nytt album. Detta efter att först dragit tillbaka sin stämningsansökan som hon inte upplevde att hon kunde vinna, och därtill fört en seglivad kamp om att få riva upp sitt kontrakt med Sony Music och Dr Luke.

När hon inte fick gehör i domstolen så tog hon istället med sig frustrationen in i arbetet med skivan ”Rainbow”. Resultatet blev ett feministiskt tilltal och ett allvar som tidigare inte ingått i hennes register. Och så, mitt i allt mörker, åstadkom Kesha en stark comeback.

När hon nu följer upp med produktionen ”High road” landar hon i ett mer hitorienterat tilltal, utan att för den sakens skull förlora sig i ett lättsmält koncept. Attityden är genomgående pigg och självsäker, även om den hela sexton spår långa låtlistan knappast kan sägas ha en samlad paketering. Låtarna strävar tvärtom i flera olika riktningar.

Hiphop -inslagen i den inledande ”Tonight” avlöses av de Pink- och Gwen Stefani-doftande ”My own dance” och ”Raising hell” för att senare stanna upp i de finstämda ”Shadow” och ”Comboy blues”. På ”Resentment” återvänder hon, tillsammans med Sturgill Simpson till countryn, och går sedan vidare till de mer juvenila ”Birthday suit”, ”Potato song” och ”BFF”.

Med tanke på hur omfattande och spretig ”High road” faktisk är så löser Kesha uppgiften ändå imponerande väl. Även om de olika titlarna inte alltid hänger samman rent soundmässigt så håller majoriteten av dem måttet som enskilda spår.

Som bäst blir det dock när hon tillåter sig att blicka bortom de redan inarbetad ramarna och siktar högt. Som i ”High road”, ”Honey” och ”Kinky”. Det är vid de tillfällena hon blickar framåt på allvar och avslöjar att hon inte behöver luta sig mot enkla lösningar.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.