Kärlek och besatthet i skuggan av Berlinmurens fall

I sin senaste roman ”Kairos” undersöker tyska Jenny Erpenbeck med språklig precision en komplicerad kärleksrelation och de diffusa gränserna mellan sanning och lögn. Allt mot fonden av ett undergångsdömt DDR.

Litteratur • Publicerad 15 november 2022

Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.

Roman

Kairos

Författare: Jenny Erpenbeck

Översättare: Ulrika Wallenström

Förlag: Albert Bonniers

Tyska författaren Jenny Erpenbecks senaste roman ”Kairos” utspelar sig i undergångsdömda DDR.Foto: Katharina Behling

Bortsett från ett antal anglosaxiska författare är det numera inte särskilt vanligt att våra stora bokförlag följer och ger ut hela utländska författarskap över tid. Tyska Jenny Erpenbecks produktion är dock ett av få undantag från den trista trenden. Förlaget är Albert Bonniers och översättaren suveräna Ulrika Wallenström, som alltsedan Erpenbecks debut med ”Historien om det gamla barnet” (1999) troget tagit sig an författaren och nu också översatt hennes senaste roman, ”Kairos”, den sjunde titeln på svenska.

Form- och innehållsmässigt är det förstås allt annat än en tillfällighet att just Erpenbecks litterära gärning uppmärksammas; vid det här laget hör hon till de stora europeiska författarnamnen, och hon har en vidunderlig förmåga att förena suggestiva motiv med ett säreget språk som leder långt förbi samtidslitteraturens gängse allfartsvägar.

”Det slags angelägna frågor mynnar här ut i en självklar anbefallning: Tag och läs!”

Annons

’Kairos’ är ett begrepp inom retoriken som innebär ”det rätta ögonblicket”, och man kan filosofera både länge och väl om dess betydelse i den här berättelsen om nittonåriga Katharina som en sommardag i Östberlin 1986 stöter på den drygt trettio år äldre och gifte Hans. De inleder en komplicerad kärleks- och maktrelation mot fonden av det undergångsdömda DDR, som en gång också var Erpenbecks hemland. Det handlar om lyckans och lustans avgrunder, om gränsområden mellan sanning och lögn, mellan besatthet och våld, och om Berlinmurens fall som ett dramaturgiskt snitt mitt i berättelsen. Med språklig precision undersöks här de bildliga beröringarna mellan nationens upplösning och individens existentiella förluster när gränser raseras. Vad händer inom och mellan människor när den tills nu obestridda sanningen, historieskrivningen och verklighetsförankringen faller samman som ett rangligt korthus? Det slags angelägna frågor mynnar här ut i en självklar anbefallning: Tag och läs!