Annons

Känslofylld debutskiva från Wiktoria

Wiktoria exponerar sig och visar upp det jobbiga men också det härliga, på den något långsamma debutskivan “Exposed”.
Skivrecension • Publicerad 9 juni 2021
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Wiktoria är aktuell med sitt debutalbum.Foto: Pressbild
Pop

Wiktoria

Album: Exposed

Skivbolag: Sony

Fem år efter genombrottet i Melodifestivalen med låten ”Save me”, kommer Brämhultsbördiga Wiktoria Johanssons första album ”Exposed”. Och visst har vårt 24-åriga lokala popunder tagit sig en bra bit från att sjunga om att hon behöver hjälp för att hon är så tokig i en kille, eller om att hon ligger i sängen och önskar att någon låg bredvid som kan rädda henne från sig själv.

Nej, på ”Exposed” har hon vuxit upp och hon klarar sig bra själv. Hon testar det lite mer avskalade, skruvar ner tempot och blir personligare än hon någonsin varit i någon musiktävling. Sångerskan har gått igenom tuffa perioder, men har kommit ut levande på andra sidan och behöver ingen annan än sig själv. På albumet ryms såklart en hyllning till henne själv: ”Me”, där hon sjunger om att sätta sig själv först.

”Ett välproducerat popalbum där känslorna och upplevelserna står i centrum, tillsammans med Wiktorias otroliga röst som visas upp i flera ballader.”
Annons

Som titeln på skivan avslöjar, ”Exposed” – exponerad, så visar Wiktoria inte bara upp när allting går bra, inte bara sina starka sidor. Albumet inleds med somrigt gungiga ”When it’s good it’s amazing”, som handlar om att vara i en dålig relation, men som hon ändå återvänder till. Femte spåret ”It means nothing” känns som en uppföljare och är en ballad där Wiktoria nästan verkar ha nära till gråt när hon sjunger om när det känns omöjligt att gå vidare från ett förhållande som behövde ta slut.

”Exposed” fick liv när corona satte stopp för alla livespelningar, berättade Wiktoria i en intervju med BT. Och det är ett välproducerat popalbum där känslorna och upplevelserna står i centrum, tillsammans med Wiktorias otroliga röst som visas upp i flera ballader. Den är en modig skiva och det hörs att det är Wiktorias musik och idéer som tar plats. Det skivan faller något på, är att det inte finns något som sticker ut och att tempot är lågt. Jag saknar en härlig dansdänga med fart i bland alla de vackra, känslofyllda balladerna. Att de sista två spåren är inspelningar från den akustiska livespelningen Årets Nätängel, gör också att det känns som att det blir väl långsamt tempo. De två akustiska låtarna är dessutom släppta sedan tidigare: ”H2BU” från förra året och hennes senaste mellolåt ”Not with me” från 2019.

Men som sagt, det är en debutskiva, ett första försök och kanske är det också en början till att bli något annat än Melodifestival-Wiktoria.

Anna EngströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons