Kultur

Intensiv karantän för Charli XCX

Recension
Charli XCX.
Foto: Pressbild
Charli XCX.

Den brittiska artisten har fått ihop ett snyggt album som får en att längta till dansgolven.

Charli XCX

Album: How I’m feeling now

Bolag: Warner

Genre: Pop

Under den här märkliga tiden vi är i, använder jag musik för att fly. Jag lyssnar på min låtlista från förra sommaren och minns tillbaka istället för att tänka på nuet. Charli XCX har gjort det rakt motsatta, och det verkar bra mycket roligare. Hon vill fånga tiden hon lever i, allt hon känner och gör nu, och det gör hon med albumet med den tydliga titeln: “How I’m feeling now”. Albumet har skapats toksnabbt, på fem och en halv vecka under tiden hon var i lockdown. Charli XCX, eller Charlotte Aitchison som hon heter, kommer från Storbritannien men har varit i sitt hus i Los Angeles med sin pojkvän och två managers, medan världen stängt ner. Hon skapade skivan framför ögonen på alla som ville se. Hon har skrivit låtar medan hon sänt live på sociala medier och bollat tankar om ny musik med fans samt då och då spontansläppt en singel. Hon och hennes pojkvän har till och med fått ihop flera musikvideos.

Ironiskt nog är det ett rent klubb-album. Varje spår skapat för rökiga, trånga dansgolv. Musiken är futuristisk, glitchig pop där hennes sång blir som en kroppslös robotröst av all autotune. Tunga dancebeats, trap, och k-pop-vibbar fyller låtarna där “Detonate” är det mest hysteriska med syntar, 8-bitars tv-spelsljud och en pipande detonator. Det är udda, roligt och mer lättlyssnat än mycket av hennes tidigare musik och det är svårt att inte längta ut till en nattklubb efter att ha lyssnat på euforiska “Claws”.

Omslag.
Omslag.

Texterna är inte det mest kreativa jag hört, många av låtarna handlar om Charli XCX och hennes pojkväns relation. På “7 years” sjunger hon om de toppar och dalar de haft och på “Forever” om hur de ska vara tillsammans för alltid. Även isoleringens rastlöshet hörs då och då, “I’m so bored, what, wake up late and eat some cereal” börjar den tunga danslåten “Anthems” och på ”c2.0” sjunger hon om att hon saknar sin klick, sitt kompisgäng.

Charli XCX visar sin talang och kreativitet och pushar sina gränser. Stundtals blir det dock för aggressivt med huvudvärks-varning på alla loopar, autotune och dunkande bas. Något mer avskalat hade varit en trevlig paus. Oavsett är det ett intressant album som är kittlande kanske främst för hur det skapats, snarare än hur det låter.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.