GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hanna Grahn: I många stycken är det vidrig läsning

BT:s Hanna Grahn läser Christina Lambs bok om hur våldtäkter används systematiskt i krig. I veckan gästade den brittiska journalisten utdelningen av Stora Journalistpriset i Stockholm.
Hanna GrahnSkicka e-post
Litteraturkrönika • Publicerad 19 november 2022
Hanna Grahn
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Christina Lamb är mångfaldigt prisad som journalist och legendarisk utrikeskorrespondent för The Times.
Christina Lamb är mångfaldigt prisad som journalist och legendarisk utrikeskorrespondent för The Times.Foto: Natur och kultur

För oss som inte läste Christina Lambs bok ”Våra kroppar, deras slagfält – vad krig gör med kvinnor” när den kom ut för två år sedan, är det dags att göra det nu. Den gavs ut på svenska förra året. Rysslands anfallskrig i Ukraina aktualiserar precis allt som skrivits tidigare om det förfärliga som är krig.

Christina Lamb är mångfaldigt prisad som journalist och legendarisk utrikeskorrespondent för The Times och har bevakat krig och konflikter under 30 års tid. Den brasilianske författaren Paulo Coelho har baserat en romankaraktär på henne, och så sent som förra veckan tilldelades hon Media freedom award, utsedd till årets utrikeskorrespondent – igen – av Society of editors i London.

I många stycken är Christina Lambs bok vidrig läsning. Känslan är att man som läsare vadar runt i resterna av människans allra sista förlorade värdighet. Detta är vad världen, och män, är kapabla till.

Fakta

Våra kroppar, deras slagfält

Författare: Chrstina Lamb (1921)

Översättning: Hillevi Jonsson

bokomslag pressbild
bokomslag pressbild

Vi får komma nära den ena berättelsen efter den andra från Rwanda, från Bosnien-Hercegovina, från Argentina, och många fler platser på flera kontinenter. Det är den mest brutala förnedringen, hur kvinnor tillfångatas, våldtas systematiskt och ibland säljs som varor, i tusental och åter tusental.

Christina Lambs reportagebok sätter ljuset på något som mänskligheten vetat i århundraden, att skändandet och det sexuella utnyttjandet av kvinnor är ett effektivt vapen i krig.

I historieböckerna och på krigsmonumenten saknas dock kvinnorna. Lamb skriver: ”Ju längre jag jobbar med det här, desto mer upprörd blir jag, inte bara över fasorna jag har bevittnat utan över känslan av att vi ofta bara hör halva historien...” Våldtäkt av kvinnor har betraktats som ett byte, istället för det krigsbrott som det är.

Även efter att en ansvarskommission tillsattes efter första världskriget som uppmärksammade våldtäkt och påtvingad prostitution som ett krigsbrott fortsatte världen att blunda. I rättegångarna i Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget var det ingen som åtalades för sexuellt våld.

I krigen har Christina Lamb snarare än att fokusera på slagfälten intresserat sig för hur människor, många gånger kvinnor, faktiskt fortsätter att leva sina liv. Under galan för Stora journalistpriset berättade hon: ”Fortfarande, när ett land är i krig så finns det miljontals människor som fortsätter att försöka gå vidare med sina liv. Människor utbildar sina barn, gifter sig, går till jobbet. Jag är väldigt intresserad av hur man gör det när helvetet brakar lös runt omkring.”

”Våldtäkt är lika mycket ett vapen som en kalasjnikov, skriver Lamb. Men än så länge är riskerna för fällande internationella domar i stort sett obefintlig.”

Det var först under kriget i Bosnien på 90-talet som vi nog var många som fick upp ögonen för att det, utöver den etniska rensningen och massmorden, också systematiskt användes sexuellt våld som drabbade tusentals och åter tusentals kvinnor.

Våldtäkt är lika mycket ett vapen som en kalasjnikov, skriver Lamb. Men än så länge är riskerna för fällande internationella domar i stort sett obefintlig.

I våras rapporterade Christina Lamb från kriget i Ukraina och skrev om ryska soldaters sexuella våld mot ukrainska kvinnor. I mediefloden syns det mer nu för tiden. Vi har också läst om stölder av barn i Ukraina. Kanske är världen lite bättre ur den aspekten, att det i alla fall berättas om.

Idag hyllar Lamb det faktum att antalet kvinnliga krigskorrespondenter är så många fler än när hon började rapportera.

Christina Lamb gör en storartad insats i att sprida dessa insikter. Det är med hjälp av kunskaper som en förändring kan bli möjlig. Och det minsta vi som är betraktare kan göra är att lyssna till kvinnornas och barnens berättelser, hur plågsamt det än är.

Fotnot: Christina Lamb har skrivit nio böcker. Hon är känd som medförfattare till boken ”Jag är Malala: flickan som stod upp för rätten till utbildning och sköts av talibanerna” som Lamb gav ut tillsammans med nobelpristagaren själv, Malala Yousafzai, 2013.

Fakta

Första åtalen för våldtäkt som krigsbrott

• I Rwandatribunalen åtalades och fälldes den rwandiske lokalpolitikern Jean-Paul Akayesu för våldtäkt 1998. Det var det första åtalet för våldtäkt som folkmordsbrott vid en internationell domstol.

• Det första fallet i Haagtribunalen kom så sent som 2016 och gällde Jean-Pierre Bemba, före detta gerillaledare och vicepresident i Kongo. Han dömdes till 18 års fängelse för brott mot mänskligheten på flera punkter, inklusive våldtäkt, mord och plundring. Det var brott som hans rebellgrupp begick i Centralafrikanska republiken 2002–2003. Bemba överklagade dock och släpptes ur fängelset år 2018 på grund av rättegångsfel.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.