Givande berättelse om engångsligg
Männen i mitt liv
Författare: Sofia Rönnow Pessah
Förlag: Wahlström & Widstrand
Genre: Roman
Det finns många sätt att förstöra sig själv på, många missbruk som långsamt tar död på en själ. Sex som drivs fram ur en inre tomhet, depression och ett outsinligt bekräftelsebehov är ett sådant sätt. Det framgår med ocensurerad tydlighet i Sofia Rönnow Pessahs debutroman ”Männen i mitt liv”. Romanen är en rak redogörelse där berättarjaget Sonia listar och ingående beskriver sina one night stands, hela vägen från ungdomsåren i Malmö, via tiden som student i Lund fram till jobbkarriären i Stockholm.
Närgånget. Ångestfyllt. Destruktivt. Mekaniskt. Tvångsmässigt. Orden beskriver ganska väl mötena med de många männen, vilka för att förstärka den objektifierande anonymiteten kallas nr 1, nr 2, nr 3 och så vidare (några av dem får dock riktiga namn också). Formen är intressant. Även om den som romanläsning i längden blir aningen för upprepande och förutsägbar. Men temat är, trots intrigens enformighet, ändå givande. Inte minst därför att gestaltningen så tydligt synliggör ett av vår tids mest karaktäristiska drag.
Huvudpersonen Sonia återkommer ofta till tankar om att hon gör saker för att det ser sexigt ut. Det kan vara allt från att i sexuella situationer stå på ett visst sätt, framhäva vissa delar av sin kropp, till att bli upphetsad av att den tillfälliga partnern ser henne utföra oralsex. Hon är, liksom väl hela vår tid, tydligt präglad av en visuell porrestetik. Genusanalysen är framträdande i romanen, då den manliga blickens objektifiering av huvudpersonen åskådliggörs. Samtidigt är det, i alla fall i min läsning, ett betydligt mer grundläggande problem som också avslöjas i berättelsen.
”Ingående sexscener utgör en betydande del av ”Männen i mitt liv”.”
Sonia svajpar ofta höger på marknadsplatsen Tinder. Själva anledningen till att hon söker sig dit har att göra med något helt annat än männen i sig. Hennes sexualdrift är sprungen ur tomhetskänslor och ur en ständig rädsla för att vara misslyckad, att vara medelmåttig och utbytbar i jämförelse med andra. Långt innan männens blickar ens riktats mot henne har alltså framgångsmyt och marknadstänkande redan skadat hennes självbild. Först därefter söker hon den destruktiva men bekräftande trygghet det innebär att i alla fall få vara ett sexuellt åtråvärt ting bland andra ting. Förtingligande som en form av alienation kallades det väl förr, då marxismen ännu var populär.
Ingående sexscener utgör en betydande del av ”Männen i mitt liv”. Och de scenerna är upplysande. Fast inte på det sätt som jag tror det är menat. För ju fler jag läser inser jag hur pass lite sex faktiskt provocerar idag. Genom romanen blir det istället uppenbart att motsatsen vore mer provocerande. Alltså att få läsa om en människa som väljer att vara oskuld ända till äktenskapet och sedan vara trogen sin partner resten av livet. Eftersom ingen av dem är utbytbar för den andre. Då hade nog läsaren, i alla fall jag, snart börjat himla med ögonen och tänkt arga tankar om hjärntvätt och förtryck. Och kanske sagt något om att jag blir så otroligt trött på människor som väljer bort sin frihet.
Jimmy Vulovic
