Annons

Niclas Sennerteg: Niclas Sennerteg: Geografins makt över tanken

Säg mig var du bor, så ska jag säga hur du röstar. En nyutkommen bok om Tysklands historia har flera intressanta perspektiv på kopplingen mellan nazisterna, dagens tyska högerextremister och geografins makt.
Niclas SennertegSkicka e-post
Krönika • Publicerad 16 november 2019
Niclas Sennerteg
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Är det arvet från det gamla Preussen som påverkar hur östtyskarna röstar? Bilden: Ett av Preussens mest berömda monument, segergudinnan på Siegessäule i Berlin, som ursprungligen skulle påminna om Preussens militära seger över Danmark 1864, men som sedermera kom att symbolisera den preussiska segern över Frankrike 1870–1871.
Är det arvet från det gamla Preussen som påverkar hur östtyskarna röstar? Bilden: Ett av Preussens mest berömda monument, segergudinnan på Siegessäule i Berlin, som ursprungligen skulle påminna om Preussens militära seger över Danmark 1864, men som sedermera kom att symbolisera den preussiska segern över Frankrike 1870–1871.Foto: Oliver Lang

I början av året väckte en undersökning av historikern Davide Cantoni vid Ludwig-Maximilian-universitetet i München stor uppmärksamhet. Han hade granskat valresultaten i 11 000 tyska valdistrikt och kom fram till att just i de orter där högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) nu är starka var nazistpartiet NSDAP också det för drygt 80 år sedan. Lägger man kartorna bredvid varandra är de nästan identiska.

Till skillnad från västtyskarna i gemen röstar anmärkningsvärt många östtyskar extremt, antingen på AfD eller det ännu extremare NPD eller på vänsterpartiet Die Linke, med sina rötter i det östtyska kommunistpartiet.

Annons

I en intervju i dagstidningen Die Zeit (25/2) underströk Cantoni att han förvisso hade upptäckt påfallande statistiska samband, men att han inte kunde slå fast exakt varför det såg ut på det sättet:

”Där NSDAP var framgångsrikt är AfD det i dag. Det förklarar naturligtvis inte AfD:s hela valframgång. Men det är en viktig faktor, lika viktig som andra förklaringar som man hittills ofta har kunnat höra: arbetslöshet, förlusten av välbetalda jobb i industrisektorn, otrygghet på grund av invandringen.”

Han menar dock att politiska ideologier eller attityder kan konserveras över årtionden i områden eller gemenskaper där man inte haft så stor kontakt med andra tänkesätt och livsstilar (tänk exempelvis stad kontra landsbygd), samt att det finns ett samband mellan föräldrars och barns tänkesätt. På så vis kunde visst nazistiskt idégods fortplantas inom familjens väggar även i den hårdföra kommunistdiktaturen Östtyskland, enligt Cantoni.

Den nyutkomna boken ”Tysklands historia: Från Caesar till Merkel” av den brittiske författaren James Hawes (Lind & co) lyfter fram flera intressanta perspektiv på samma tema – även här med de statistiska kartorna i högsta hugg. Det kanske låter tråkigt, men frukta icke, det här är nog en av de spänstigaste och mest underhållande historieböcker som jag har läst på mycket länge.

Det är svårt att ge rättvisa åt hans argumentation på några få rader, men Hawes menar bland annat att det är det gamla Preussen (som föregick och överlappade det enade Tysklands historia) med sin statsdyrkan, puritanska protestantiska nit och militarism som man måste studera för att förstå något av dagens läge. Floden Elbe har ända sedan medeltiden fram till i dag varit en kulturell vattendelare mellan väst och öst – den icke-västliga mentaliteten i öst har bara haft olika skepnad.

Även om Preussen är dött och begravet sedan 1945 spökar det fortfarande i de högerextremas framgångar, men det finns ingen anledning till panik, anser Hawes. Sachsen i öst kommer aldrig att bli som Rhenlandet i väst, men de politiska strömningarna från Sachsen kommer inte heller att spridas på allvar i västra Tyskland.

Annons
Annons
Annons
Annons