Kultur

Från Lotass till Wera von Essen: Minns du alla vinnarna?

borås tidnings debutantpris Artikeln publicerades

Borås Tidnings Debutantpris har delats ut sedan 2001. Så här gick det för de 19 vinnarna 2001–2019.

Debutantpriset Wera Von Essen
Debutantpriset Wera Von Essen

2019 Wera von Essen, för romanen ”En debutants dagbok”

Motivering: ”För en nonchalant och stilsäker berättelse som med dagbokens logik utforskar villkor och gränser för skapande.”

Reportage vid nomineringen: Wera von Essen: ”Jag behövde lyfta mig ur psykiatriapparaten”

Släpper under våren 2020 sin andra roman ”Våld och nära samtal” på Natur & Kultur förlag.. Ungefär samtidigt släpps också brasilianska författaren Clarice Lispectors ”Brev i urval”, där Wera von Essen såväl gjort urvalet och översatt som skrivit kommentarer till breven.

Agnes Lidbeck vann Borås Tidnings debutantpris vid galan på Sagateatern.
Agnes Lidbeck vann Borås Tidnings debutantpris vid galan på Sagateatern.

2018 Agnes Lidbeck, för romanen ”Finna sig”

Motivering: ”För en knivskarp roman om konsekvenserna för hon som finner sig i den kvinnliga treenigheten: moder, älskarinna och sköterska.”

Reportage vid nomineringen: 2018: Agnes Lidbeck: ”Att skriva om någon man inte tycker om är som att dissekera en levande groda”

Har släppt två romaner sedan debuten, ”Förlåten” 2018 och ”Gå förlorad” 2019 och således också avslutat sin romantrilogi. Har också släppt en lyriksamling kallad ”Ur” 2018. Har alldeles nyligen startat en kulturdebatt efter att i DN skrivet om att ”bildkonsten förtjänar mer än att vara söndagsaktivitet för barnfamiljer”.

Bilder från 2017 års Debutantprisgala. Thom Lundberg tog hem priset.
Foto: Petter Trens
Bilder från 2017 års Debutantprisgala. Thom Lundberg tog hem priset.

2017

Vinnare: Thom Lundberg, för romanen ”För vad sorg och smärta”

Motivering: ”En roman som utan sentimentalitet skriver ett för Sverige nödvändigt nytt kapitel i svensk litteratur, det om resandefolkets kulturhistoria.”

Reportage vid nomineringen: Thom Lundberg: ”Varit tvungen att dölja min härkomst”

Följde upp sin debut med romanen ”Föreställningar” som släpptes förra året. Skrev radionovellen ”Gropen”. Skrivit krönikor för Kristianstadsbladet.

Stina Stoor, 2016.
Foto: Petter Trens
Stina Stoor, 2016.

2016

Vinnare: Stina Stoor, för novellsamlingen ”Bli som folk”

Motivering: ”För egensinniga och nyskapande noveller med doft av Västerbotten och wunderbaum.”

Reportage vid nomineringen: Stina Stoor: Stoorstilade berättelser från Västerbotten

Har sedan debuten skrivit noveller som funnits med i samlingar, såsom ”Monte Carlo” i en Novellix-samling över västerbottniska författare och ”Hundhålen” i antologin ”Vänskap och varma tassar”. I år är hon också med i antologin ”Tag och skriv!” där hon skriver under rubriken ”Den svåra andra boken”. Har också skrivit krönikor i Expressen och Arbetet.

Stoor var värd för Sommar i P1 2016 och röstades av lyssnarna fram att också vara värd för Vinter i P1 samma år.

Ställde under sommaren 2019 ut sina tavlor för första gången, då i Boliden.

Maxim Grigoriev.
Foto: Lisa Brunzell
Maxim Grigoriev.

2015

Vinnare: Maxim Grigoriev, för novellsamlingen ”Städer”

Motivering: ”För suggestiva och precisa noveller om urbana platser och inre landskap.”

Reportage vid nomineringen: Maxim Grigoriev: Den frivillige utbölingen

Släppte sin första roman ”Nu” 2016. Är också verksam som översättare och har bland annat översatt Nick Perumov och Venedikt Jerofejev från ryska till svenska.

Grigoriev skriver även kritik och har gått att läsa ”Under strecket” hos Svenska Dagbladet.

Anna Fock.
Foto: Andreas Carlsson
Anna Fock.

2014

Vinnare: Anna Fock, för romanen ”Absolut noll”

Motivering: "För en roman som livfullt gestaltar mänsklig värme och kyla och visar hur stark fiktionens kraft kan vara."

Reportage vid nomineringen: Anna Fock: ”Allt är inte guld eller absolut noll”

Tillhör de författare som också fick Katapultpriset för sin debut. Gav sedan 2016 ut romanen ”Cirkel smuts” och 2019 kom så senaste boken ”Väderfenomen”, som hon också Augustprisnominerades för.

Susanna Lundin.
Susanna Lundin.

2013

Vinnare: Susanna Lundin, för romanen ”Hindenburg”

Motivering: ”För en roman som med nyfikenhet och precision osäkrar gränserna för människans villkor och litteraturens möjligheter.”

Reportage vid nomineringen: Susanna Lundin: Författare med känsla för bilder

Har inte kommit ut med någon ny bok. Hon skriver, men säger själv att hon har inte känt någon press att smida medan järnet är varmt utan har gett sin nya roman den tid den behöver. ”Den får själv bestämma takten. Jag jobbar i bokhandel sedan ganska länge tillbaka.”

Tomas Bannerhed.
Foto: Anders Ylander
Tomas Bannerhed.

2012

Vinnare: Tomas Bannerhed, för romanen ”Korparna”

Motivering: För en roman som med tyngd och trovärdighet rör sig över gränsen mellan yttre och inre landskap och med sagoton och saklighet öppnar sig mot en nära historia där utvecklingens offer ännu är oräknade.

Reportage vid nomineringen: Tomas Bannerhed: Tålamod, envishet och kaos bakom Korparna

Bannerheds debut tilldelades även Augustpriset och blev dessutom till en hyllad och Guldbaggebelönad film med Reine Brynolfsson i huvudrollen. Genom arbetet med ”Korparna” började Bannerhed intressera sig för fåglar, vilket resulterade i boken ”I starens tid” som han gjorde med fotografen Brutus Östling. Senare blev det också en radioserie i P1 kallad ”Bannerheds bevingade vänner”. Hans senaste roman ”Lugnet” gavs ut 2018.

Helena Österlund.
Foto: Sandra Nordin
Helena Österlund.

2011

Vinnare: Helena Österlund, för diktsamlingen ”Ordet och färgerna”

Motivering: För dikter som med förnyelsens blick öppnar gränserna mellan ordens natur, orden som natur och naturen som ord.

Reportage vid nomineringen: Helena Österlund: Ord och färger blev poesi

Sedan debuten med en diktsamling har det blivit tre romaner för Österlund. Först ”Kari 1983”, (2013) sedan ”Självporträtt (är läpparna på något särskilt sätt när de väntar)” – som hon fick Mare Kandre-priset för 2015 – och så ”Min sårbara kropp” från förra året.

Johan Kling.
Foto: Lennart Magnusson
Johan Kling.

2010

Vinnare: Johan Kling, för romanen ”Människor helt utan betydelse”

Motivering: För en drivet minimalistisk flanörroman som med blytung lätthet skärskådar tomheten i sekelslutets Stockholmsliv.

Reportage vid nomineringen: Johan Kling: Filmaren som blev uppmärksammad romandebutant

Två romaner har det blivit sedan debuten, ”Glasmannen” från 2014 och ”Lycka” som gavs ut förra året. Hans debut blev 2011 till en kortfilm i regi av Gustaf Skarsgård och med Joel Spira i huvudrollen.

Johan Kling var själv verksam som filmregissör redan innan romandebuten, samma år han tilldelades debutantpriset hade hans andra långfilm, ensemblefilmen ”Puss”, premiär.

Sara Mannheimer.
Foto: Jan Pettersson
Sara Mannheimer.

2009

Vinnare: Sara Mannheimer, för romanen ”Reglerna”

Motivering: För en skärvig och nervigt sårbar roman som rör sig med lätthet och humor på den glasvassa eggen mellan frihet och ångest.

Reportage vid nomineringen: Sara Mannheimer: En författare som kan konsten

Har sedan debuten gett ut två romaner, ”Handlingen” (2011) som hon fick European Prize for litterature för och ”Urskilja oss” (2016). Tillsammans med Birgitta Egerbladh skrev hon pjäsen ”Komma rusande” som sattes upp på Stockholm Stadsteater 2012, året efter skrev hon pjäsen ”Själva verket” till samma teater.

Mannheimer är också glaskonstnär och driver glashyttan Stockholm Heta Glas.

Viktor Johansson.
Foto: Lennart Magnusson
Viktor Johansson.

2008

Vinnare: Viktor Johansson, för diktsamlingen ”Kapslar”

Motivering: En skönt klingande diktsamling där djärvt störtande bilder ger ny kraft åt poesins eviga ämnen.

Reportage vid nomineringen: Viktor Johansson: Poet som gör poesin populär

Har sedan debuten gett ut ett flertal böcker, såväl lyrik som i ”Game over” som romaner som i ”Eterneller”, ”Den mörka sporten” och ”Bonsaikatt”. Men Johansson är också manusförfattare, producent och regissör. 2014 långfilmsdebuterade han med hyllade ”Under Gottsunda” och året efter följde han upp med ”Himmel över Flogsta” – båda beskrivs som ”semidokumentärer”. Under Göteborg Filmfestival tidigare i år premiärvisades hans tredje långfilm ”Inuti diamanten”.

Finns representerad i Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammars antologi ”Berör och förstör”, från 2019, som vill introducera en ung generation för svensk poesi.

Martina Lowden.
Foto: Lennart Magnusson
Martina Lowden.

2007

Vinnare: Martina Lowden, för romanen ”Allt”

Motivering: En infallsrik dagboksroman där litteraturen blir existentiell grundmateria i ett spretigt sprakande språkkonstverk som ger nytt liv åt en klassisk genre.

Reportage vid nomineringen: Martina Lowden: En författare som bråkar med språket

Lowden var med och startade den numera nedlagda tidskriften O- tillsammans med bland andra Therese Bohman. Hon har också varit chefredaktör för Ponton, en litterär tidsskrift som riktar sig mot åldrarna 14-21. Hon är också verksam som kritiker hos Dagens Nyheter och Sveriges radios ”Kulturnytt”.

2016 gavs ”Hur man blir en sten” ut där Martina Lowden sätter ord på konstnären Klara Kristalovas bildvärld.

 Andrzej Tichy.
Foto: Vikarie
Andrzej Tichy.

2006

Vinnare: Andrzej Tichý, för romanen ”Sex liter luft”

Motivering: För en mjukt sångbar och hårt realistisk undergångsskildring.

Reportage vid nomineringen: Andrzej Tichý: Debutant blev världsmästare

Följde upp debuten med romanerna ”Fält” (2008) och ”Kairos” (2013) som båda nominerades till Nordiska rådets litteraturpris, för den sistnämnda fick han också Aftonbladets litteraturpris, samt ”Eländet” (2016) som Augustprisnominerades. Under våren släpptes hans nya novellsamling ”Renheten”. Tichý har också skrivit kritik och krönikor åt Sydsvenskan.

Ida Börjel.
Foto: Lennart Magnusson
Ida Börjel.

2005

Vinnare: Ida Börjel, för diktsamlingen ”Sond”

Motivering: En orädd diktsamling som med gott humör går vilse och hittar ett egensinnigt språk att undersöka världen med.

Reportage vid nomineringen: Ida Börjel: B som i Börjel

Följde upp debuten med diktsamlingarna ”Skåneradio” (2006) och ”Konsumentköplagen: juris lyrik” (2008), dessa tre har nyligen kommit ut i en samlad utgåva kallad ”Böcker I-III”. 2014 gav Ida Börjel ut ”Ma” som hon nominerades till Augustpriset för. Hon har genom åren dessutom tilldelats bland andra Mare Kandre-priset, 2008, och Sveriges Radios Lyrikpris, 2010. Arbetar också som översättare emellanåt, däribland Solmaz Sharifs hyllade ”Look” 2017.

Jan Öjmertz och Jonas Hassen Khemiri.
Jan Öjmertz och Jonas Hassen Khemiri.

2004

Vinnare: Jonas Hassen Khemiri, för romanen ”Ett öga rött”

Motivering: För en smart och hjärtevarm roman som drattar språket på ända och får svenskan att glänsa som om den vore ny.

Reportage vid nomineringen: Jonas Hassen Khemiri: Med tankesultanens egna ord

Debuten blev årets bäst säljande roman under 2004. Hans andrabok ”Montecore – en svensk tiger” tilldelades Sveriges radios romanpris 2006. Fick Augustpriset för romanen ”Allt jag inte minns” 2015, senare gjordes den till en tv-serie som visades på SVT med bland andra Pernilla August i rollistan. Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates lyfte boken som en av hennes tre favoriter från 2016.

”Jag ringer mina bröder” från 2012 har också satts upp som teater. Senaste boken ”Pappaklausulen” släpptes 2018.

Hans öppna brev ”Bästa Beatrice Ask” i Dagens Nyheter till dåvarande justitieministern var 2013 ett av de mest delade texterna någonsin på internet.

Hassen Khemiri är den första svenska författare som fått en novell publicerad i magasinet The New Yorker.

Daniel Sjölin.
Foto: Lennart Magnusson
Daniel Sjölin.

2003

Vinnare: Daniel Sjölin, för romanen ”Oron bror”

Motivering: En surrealistisk uppväxtskildring där perspektivet glider mellan barnets påtagliga upptäckter och den vuxne mannens erfarenhetsmättade återblickar.

Reportage vid nomineringen: Daniel Sjölin: Med hatkärlek till språket

Gett ut tre romaner i eget namn sedan debuten, däribland ”Världens sista roman” som han Augustprisnominerades för 2007. Har även skrivit deckare under pseudonymen Michael Mortimer, tillsammans med Jerker Virdborg. Debuterade som barnboksförattare 2017 med boken ”Stormen och monstertrucken”.

Var programledare för litteraturprogrammet Babel på SVT under sju år, samt medarbetare på Kulturnyheterna. Var under en tid litteraturkritiker hos Svenska Dagbladet. Sedan 2018 är han återkommande skribent hos Expressen kultur, samma år tog han över som programledare för ”Idévärlden” på SVT.

Var sommarpratare 2012.

Maria Zennström.
Foto: Tomas Karlsson
Maria Zennström.

2002

Vinnare: Maria Zennström, för romanen ”Katarinas sovjetiska upplevelser”

Motivering: En mycket formmedveten skildring av en exiltillvaro i Sovjetunionen strax före dess fall. Med en kameras torra precision fångar Zennström den filmstuderande unga huvudpersonens möten med miljöer och människor som vet att de är dömda att försvinna.

Reportage vid nomineringen: Maria Zennström: Filmare som blev författare

Har förutom debuten bara gett ut en till bok, ”Hur ser ett liv ut om man inte har tillräckligt med kärlek?” som kom 2010. För den fick hon Aftonbladets litteraturpris med motiveringen ”en modig fortsättning på ett säreget författarskap och en roman som glöder av smärtsam skönhet.”

Har tidigare varit del av redaktionen för tidskriften Kritiker.

Lotta Lotass.
Foto: Tomas Karlsson
Lotta Lotass.

2001

Vinnare: Lotta Lotass, för romanen ”Kallkällan”

Motivering: En berättelse som längs skilda men ändå sammantvinnade spår söker sig mot existensens yttersta utposter och gestaltar människans villkor på en prosa som känsligt fångar tillvarons snöpliga såväl som dess storslagna ödslighet.

Reportage vid nomineringen: Lotta Lotass: Hon håller liv i historien

Disputerade vid Göteborgs universitet 2002 med en avhandling om Stig Dagerman.

Har sedan debuten varit väldigt produktiv, såväl med romaner och poesi som pjäser. För ”Den tredje flykthastigheten” tilldelades hon 2005 Sveriges Radios Romanpris. Andra uppmärksammad verk är ”Min röst ska nu komma från en annan plats i rummet” och trilogin ”Den vita jorden”, ”Den röda himlen” och ”Den svarta solen”. Hon har också tilldelats Eyvind Johnson-priset 2004, Stina Aronsons pris 2009, Selma Lagerlöfs litteraturpris 2014 samt Samfundet de nios särskilda pris 2017. Lotass senaste utgivning ”Fågelperspektiv” kom 2019.

Valdes in på stol nummer 1 i Svenska akademien, 2009. I en intervju med Borås tidning 2017 berättade hon dock att hon inte deltagit i Akademiens arbete sedan 2015.

”Under de år jag var med fick jag med jämna mellanrum brev från människor som ville uttrycka sitt missnöje med mitt ledamotskap och hur jag var som person. Jag passade väldigt illa in i miljön kring akademien. Ett par av ledamöterna var också besvikna över att jag inte deltog i det sociala livet i den utsträckning som förväntas. Jag uteblev ofta från middagarna på Gyldene Freden, jag har aldrig varit på Nobelfesten, aldrig på kungamiddagen med mera, och det blev ett problem. Jag var väldigt glad för allt det spännande och roliga arbete man som ledamot fick uträtta, men världen runt ikring var mig mycket främmande och jag förstod snart att jag inte hade den sociala bildning som krävdes.”

I maj 2018 utträdde Lotta Lotass formellt ur Svenska akademien.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.