GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Fascinerande novellkonst från Samanta Schweblin

I den argentiska författaren Samanta Schweblins noveller luras man in i olika hem, det ena märkligare än det andra, bara för att finna att dörren gått i baklås bakom en. Kristian Fredén upplever viss klaustrofobi, men mest eufori.
Litteratur • Publicerad 21 januari 2023
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Noveller

Sju tomma hus

Författare: Samanta Schweblin

Översättare: Annakarin Thorburn

Förlag: Tranan

Samanta SchweblinSju tomma hus
Samanta SchweblinSju tomma husFoto: Alejandra Lopez

Samanta Schweblins novellsamling ”Sju tomma hus” har nu givits en tonsäker översättning till svenska av Annakarin Thorburn. Äntligen, frestas man tillägga, för det spanska originalet kom redan 2015.

Det är intressant att notera att boken alltså är skriven flera år innan covid-19 lamslog världen och framtvingade en ny och betydligt mer instängd tillvaro. Kanske är den genomgående känslan av instängdhet därför mer bekant för den som läser boken i dag.

Schweblin bjuder hur som helst in läsarna till sju olika miniatyrvärldar och låser sedan dörren bakom dem. I en av dem tar sig berättarens mor in i andras hem för att korrigera missprydande inredning, i en annan får vi följa en dement kvinnas alltmer tilltagande paranoiska förhållningssätt gentemot grannskapet, i en tredje får huvudpersonen helt enkelt nog av maken och hemmet och ger sig planlöst ut iklädd morgonrock och med en blöt handduk om håret.

Människorna som skildras sitter på olika vis fast i sina livssituationer utan förmåga att kunna bryta sig loss. Detta samtidigt som novellerna är häpnadsväckande oförutsägbara. Det gemensamma är också hur skickligt Schweblin, med hjälp av ett rakt och lakoniskt språkbruk, skapar akustik mellan raderna. Som i denna lilla scen från en pantbank till exempel:

Mannen ställde fram en liten elektrisk våg.

”Ni kan få trettio dollar för den.”

Det dröjde några sekunder innan hon svarade.

”Det är min vigselring.”

Och mannen sa:

”Det är vad den är värd.”

Avundas månde Hemingway. Och avslutningsvis förtjänar Lisa Benks lika utsökta som kongeniala formgivning ett särskilt omnämnande. Den skapar utan tvekan ett perfekt hem åt denna fascinerande novellkonst.

"Sju tomma hus" av Samanta Schweblin.
"Sju tomma hus" av Samanta Schweblin.Foto: Tranan Förlag
Kristian FredénSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.