Annons

Elin Thornberg: Jill Johnsons minnesvärda avsked i ”Så mycket bättre”

Det har varit tyst kring Metoo ett tag. Men Jill Johnson släpper inte taget. I lördagskvällens ”Så mycket bättre” förvandlar hon en gammal Oruplåt till ett anthem för kvinnor. Det är härligt på riktigt.
Tv • Publicerad 26 oktober 2019 • Uppdaterad 8 november 2019
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Jill Johnson tar chansen att sjunga en tolkning med tydligt Metoo-tema under sin sista kväll på ”Så mycket bättre”.
Jill Johnson tar chansen att sjunga en tolkning med tydligt Metoo-tema under sin sista kväll på ”Så mycket bättre”.

Det börjar märkas att årets artister är utvalda för att de antingen var bäst eller mest färgstarka i sina respektive tidigare säsonger. Ingen av tolkningarna är dåliga längre, och alla är tydliga i sina genrer.

Det här avsnittet markerar också det sista som Jill Johnson är med i, vilket manifesteras alldeles särskilt. Jill Johnson har alltid stått högt upp på barrikaden sedan Metoo blev en grej och förändrade hanteringen av sexuella trakasserier i grunden. Men som precis allt annat tystnade det till slut, även om jag hoppas att det hann bli en förändring som märks framförallt på tydligt utsatta platser.

Annons

Jill Johnson vägrar dock tystna. I lördagens avsnitt tog hon tillfället i akt att förvandla Orups banala poplåt ”Är du redo” till en ballad med starkt metoo-tema, vilket ledde till diskussioner och berättelser från de kvinnliga artisterna. Och det spelar ingen roll hur ofta man hör det, för det går inte att inte förfasas över till exempel att alla kvinnliga artister på plats har fått frågan, och pressats till, att vika ut sig.

Jill Johnson är smart. Hon lyfter diskussionen på bästa sändningstid. Om det skapar en ny diskussion är måhända tveksamt, men det lär åtminstone påminna. Och det är precis vad Metoo behöver just nu. För det har varit alldeles för tyst ett tag.

Det enda tråkiga är att Jill Johnson inte är med i fler program. Det är synd, jag hade gärna sett fler tolkningar av henne.

Här saknas innehåll

Orup – ”Händerna mot himlen”

(Original Petra Marklund, 2012)

Det går inte att göra en bättre variant av Marklunds superhit. Men Orup kommer bra nära med en mjuk balladversion med ändrad melodi som känns typiskt Orupsk.

Petra Marklund – ”Till broarna som bar oss över”

(Original Timbuktu, 2014)

Släpig rapballad (!) med dynamit i refrängen. Petra Marklund kan det här med låttolkningar, och även om det inte är en personlig favorit kan nog detta flyga.

Här saknas innehåll

Miss Li – ”Until it all ends”

(Original ”I'm gonna love you (until it all ends)”, Jill Johnson, 2019)

Kan Miss Li misslyckas? Hennes version av Jill Johnsons ballad har tydlig hitfaktor med 80-talsvibbar och rockigt rasp i rösten.

Här saknas innehåll

Timbuktu – ”Bourgeois Shangri-la”

(Original Miss Li, 2009)

Det finns lite reggae-känsla i Timbuktus gladrap med 100 procent energi. Dessutom med en refräng som är oerhört lättillgänglig.

Jill Johnson – ”Are you ready”

(Original Orup – Är du redo, 1988)

Originalet har verkligen passerat sitt bäst före-datum. Jill Johnson har omarbetat den hårt, och träffar helt rätt med tydligt metoo-tema i en powerballad med mycket styrka.

Petter – ”Stockholm”

(Original Orup, 1992)

Jag tycker Petters tolkningar låter likadant. Rapvers+originalrefräng= snark. Kul ändå att låta Orups son dyka upp med sitt band Tjuvjakt mitt under numret.

Elin Thornberg
Annons
Annons
Annons
Annons