Kultur

”Dra inte löjets skimmer över Borås Konstmuseum”

kulturdebatt Artikeln publicerades
Borås konstmuseum.
Foto: Andreas Carlsson
Borås konstmuseum.

Nationalmuseum, Louvren och Borås har samlingar av miniatyrmålaren Peter Adolf Hall. Skäm inte ut dig, Eva Eriksdotter, genom att stänga de specialdesignade Hall- och Hedæusrummen, uppmanar Jan Torsten Ahlstrand.

År 1949 inköpte Borås stad sin första miniatyrmålning av Peter Adolf Hall (1739–1793) med avsikten att bygga upp en samling av den ende internationellt kände konstnären från Borås. Det första inköpet följdes av flera, och redan på 1950-talet kunde det första Hallrummet öppnas i Borås (gamla) konstmuseum i det före detta lasarettet vid Sturegatan (mittemot nuvarande Kulturhuset). Några år senare, i början av 60-talet, invigdes i rummet bredvid en specialsamling av John Hedæus (1872–1967), portalgestalten till 1900-talets konst och konstliv i Borås.

Tvärtemot vad det står i museichefen Eva Eriksdotters artikel i BT den 24/2, hann John Hedæus på sin ålders höst uppleva invigningen av Hedæusrummet i Borås (gamla) konstmuseum. Såväl Hall- som Hedæussamlingen flyttades 1975 över till Borås (nya) konstmuseum i Kulturhuset, ritat av stadsarkitekten Roland Gandvik, som specialdesignade rummen för Hall- respektive Hedæussamlingen

Då P.A. Hall som 27-åring kom till Paris 1766, gjorde han en häpnadsväckande snabb karriär som porträttmålare. Framför allt blev han 1700-talets främste miniatyrmålare med en ny, mera flödande penselföring. Hall, som har kallats för ”miniatyrens van Dyck” blev nära vän med den berömde svenske konstnären Alexander Roslin och hans hustru Marie-Suzanne Giroust, som var en av de få kvinnliga konstnärerna i den franska konstakademien. Efter blott tre år blev Hall invald i den franska konstakademien och utnämndes till peintre du roi, det vill säga kunglig hovmålare. Han fick ett penningstarkt klientel och målade ett 70-tal miniatyrporträtt om året. Under Franska revolutionen ändrades förhållandena dock helt, och Hall flyttade 1791 till Vallonien, där han avled i Liège 1793.

Magnus Olausson, chef för samlingarna på Nationalmuseum och specialist på miniatyrmåleri, uppger att museet äger hela 53 miniatyrer av Hall. Som god tvåa kommer självaste Louvren i Paris med 44 miniatyrer av Hall. Men Borås konstmuseum med sina 20 Hallminiatyrer (plus de tre som är deponerade av Nationalmuseum) intar faktiskt en hedrande tredjeplacering. Olausson berättar också att Nationalmuseum och Louvren planerar en gemensam stor Hallutställning om ett par år!

Samtidigt med att Nationalmuseum och Louvren planerar denna viktiga utställning, stänger Borås konstmuseum sitt specialdesignade Hallrum, vilket drar ett löjets skimmer över museet. Utanför Kulturhuset har den ståtliga terrassen fått namn efter Borås mest kände son. Vad säger de styrande politikerna i Borås om museichefen Eriksdotters egenmäktiga beslut, som går på tvärs mot den policy staden haft ända sedan 1949? Hallrummet är en attraktion av internationell klass men uselt ”marknadsförd” av Borås konstmuseum, som i decennier förvisat sin egen konstsamling till källarmagasinen i stället för att visa en permanent basutställning i övervåningen, som kunde ge en konsthistorisk bakgrund till de skiftande tillfälliga utställningarna i bottenvåningen? Vad säger stadens revisorer om att en av landets finaste och värdefullaste samlingar av modern svensk konst trängs och far illa i magasinen?

Borås konstmuseum har bland de största utställningsytorna i landet. Där finns plats för både en permanent basutställning i övervåningen och för nuets skiftande utställningar i bottenvåningen.

Med stängningen av både Hall- och Hedæusrummet ryker det sista av Borås konstmuseums basutställningar. Men, som konstkritikern Inger Landström framhöll i en debattartikel (BT 15/2), är ett konstmuseum utan en permanent utställning av valda verk ur samlingarna inte längre ett konstmuseum utan en konsthall. Museichefen Eriksdotter försvarar sitt handlande (BT 24/2) med att Borås konstmuseum har i uppdrag att prioritera samtidskonst. Men vad betyder egentligen det intetsägande ordet ”samtidskonst”? All konst har varit samtida i sin tid, och det som i dag kallas ”samtidskonst” är i morgon gårdagens konst. Borås konstmuseum har bland de största utställningsytorna i landet. Där finns plats för både en permanent basutställning i övervåningen och för nuets skiftande utställningar i bottenvåningen. Ja, där är så stora ytor att de även skulle kunna ge plats för ett par kontorsmoduler, om nu inte de gamla kontorslokalerna räcker till längre för den historielösa museichefen (sedan blott två år).

Ett konstmuseum utan en konsthistorisk basutställning är som en urtavla utan visare. Skäm inte ut dig, Eva Eriksdotter, genom att stänga de specialdesignade Hall- och Hedæusrummen!

Jan Torsten Ahlstrand

Tidigare chef för Ystads konstmuseum respektive Skissernas museum i Lund (och på 60-talet vik. Intendent vid Borås konstmuseum)

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.