Rebecka Åhlund: Det finns inget spännade eller sexigt med psykisk ohälsa
Vi har en smutsig jättegolfboll mitt i civilsamhället, nu har den åtminstone någon sorts poäng. Jag kör förbi Globen och tänker på ungas psykiska ohälsa, precis som man ska, och sedan tänker jag att det är bra att Globen är lite skitig.
Det är bra att påminnas om att ungas psykiska ohälsa inte alltid är ren och vit. Jag vet inte vad det är för konstig algoritm jag råkat tappa in på men på sociala medier, den plats där ungas psykiska ohälsa ständigt trendar, har den sedan några år blivit en egen estetik. Det är en vimsig söt tjej med för stora glasögon på nästippen som måste vika alla sina strumpor på ett särskilt sätt för att hon är, trumvirvel, autist. Eller en fräscht klädd ung man som totalt nördat in på ett specialintresse – det var normalt förr men nu är det också en diagnos. Eller så kan det vara en person som är högkänslig och därför måste klippa bort tvättrådslappen i alla sina tröjor. Galet!
Nej, det är inte så galet. Och det är toppen att vi talar öppet om psykisk ohälsa.
Men det är problematiskt att den blivit estetiserad. En identitet bland andra att pröva, nu inför stigande följarantal. Hamnar du rätt i algoritmen bland rätt hashtaggar kan du bli ADHD-fluencer, eller ge ett perfekt litet ansikte åt depression och social fobi. Gärna medan du dansar en Tiktok-dans eller gör en sketch om hur just din diagnos yttrar sig i vardagen.
”Det finns inget spännande eller sexigt med Globen, och det finns inget spännande eller sexigt med psykisk ohälsa.”
Medan sanningen är att psykisk ohälsa ofta inte låter sig gestaltas i lagom trevliga portionsförpackningar. Den kan se ut på många olika sätt, de flesta sådana som inte passar in i en färdig mall med näpna peppiga slogans. Den kan vara väldigt mörk, ensam, skamfylld. Den kan vara skuldtyngd, ge obehagliga fysiska symtom, driva bort en människa från andra människor. Den kan vara väldigt ful, och väldigt smutsig. Den kan få en människa att känna sig som ett ufo.
Lite som Globen. Den ligger där, sedan 1989, då så skrytig och alla skulle ha en åsikt om den. Då: ren och rund. Nu: fortfarande häcklad, men vi har alla vant oss. Den är en klumpeduns men ett självklart inslag i stadssiluetten, lite smutsig, ointressant.
Det finns inget spännande eller sexigt med Globen, och det finns inget spännande eller sexigt med psykisk ohälsa. Globen kommer aldrig att gå att försköna, och det kan vi inte göra med psykisk ohälsa heller. Den är inte ett TikTok-klipp, den är inte alltid vad vi vill att den ska vara. Den upphör inte när klippet är slut.
Åhlund rekommenderar
• White Lotus, säsong 2
• Budapeststubbe
• Vårt kvarter av Horst Krüger, en biografi om hur Hitler kom till makten
