BT:s kulturredaktör: "Mario Vargas Llosa?"
Särskilt som Englund hade en så tjusig kastillansk accent – Mariå Bargas Jååsa – att jag först knappt hörde vad han sa.
Svenska Akademien gjorde en Lessing i år. Med det menar jag att de valde en författare som varit på tal i många år, men som världen sedan glömt som Nobelpriskandidat. Precis som med Doris Lessing för tre år sedan.
Samtidigt är Mario Vargas Llosa inte ett särskilt överraskande namn för litteraturintresserade. Han har ett långt och gediget författarskap bakom sig, ett femtontal titlar är översatta till svenska. Han är en stark samhällsdebattör, och anses dessutom vara rolig.
Tillsammans med bland andra Gabriel García Marquez (som lär ha varit först god vän, sedan rival och ärkefiende) är Vargas Llosa en del av den latinamerikanska guldåldern som kallas "el boom". "Den sanna berättelsen om kamrat Mayta" är en av hans tunga romantitlar, och Bockfesten (2002) blev mycket uppmärksammad när den kom. BT-kritikern Göran Stenbäcken valde Bockfesten som bästa läsning det året, med orden ”Llosas roman är en välkuggad blandning av dokumentär och fiktion. /.../Omgivningens uppgivande av all självkänsla inför makten är bara en av diktaturens avskyvärda sidor. Llosas studie av våld, nepotism, korruption och godtycke kommer att stanna i minnet."
Den senaste "Den stygga flickans rackartyg" är nog enklast att få tag på för den som vill läsa Vargas Llosa nu och inte hann iväg till biblioteket i tid.
Ingen hade tippat Vargas Llosa i år. Inte jag och ingen annan litteraturkritiker vad jag har sett. Inte heller någon av er läsare och kritiker som tippade på bt.se – men vi lovar några tröstpris åt er som försökte.
