Annons

BT från bokmässan: ”Landsbygden tar över”

Den första helt digitala bokmässan är i full gång. På Göteborgs litteraturhus samlades författarna Jonas Gren, Erik Andersson och BT:s kulturchef Lena Kvist.
– Vi ser landsbygden mer och mer. Det håller på att kantra, säger BT:s kulturchef.
Bokmässan • Publicerad 26 september 2020
Erik Andersson, Lena Kvist, Jonas Gren och Lena Ulrika Rudeke.
Erik Andersson, Lena Kvist, Jonas Gren och Lena Ulrika Rudeke.Foto: Elias Arvidsson

Årets bokmässa saknar mässgolv och öga mot öga-möten har bytts ut mot strömmade samtal till telefoner och datorer. Men bokfesten är likväl i full gång.

Årets litterära snackis har varit Lydia Sandgrens debut, en storstadsskildring i Lundells och Östergrens anda. Men trots det ser BT:s kulturchef ett skifte i samtidslitteraturen.

Annons

– Det är nog tur för storstadslitteraturen att Lydia Sandgren och Isabelle Ståhl har klivit fram, för förutom dem är det landsbygden som tar över, säger BT:s kulturchef Lena Kvist.

Karin Smirnoffs succéserie om Jana Kippo och Marit Kaplas prisbelönade ”Osebol” är två exempel på landsbygdsberättelser, vars framgångar visar på landsbygdens framväxt, enligt Kvist.

– Förlagen och makten är till stor del fortfarande koncentrerat till storstäderna men berättelserna har tagit sig ut på landet, säger hon.

Erik Andersson och Lena Kvist.
Erik Andersson och Lena Kvist.Foto: Elias Arvidsson

Deltog i seminariet gjorde även Jonas Gren, poet och författare med ena foten i Stockholm och den andra i Hörken, en liten ort i Ljusnarsberg i Västmanland.

”Den moderna naturskildringen har en urban blick. Vi lever kvar i Heidenstam, eller vem som helst med den där naturromantiska skildringen. Det finns klichéer och otroligt mycket stereotyper.”
Jonas Gren, poet

Trend eller ej så ser han en problematik i den moderna litteraturen; den urbana normen.

– Den moderna naturskildringen har en urban blick. Vi lever kvar i Heidenstam, eller vem som helst med den där naturromantiska skildringen. Det finns klichéer och otroligt mycket stereotyper, säger han.

Ett undantag är Linnea Axelssons ”Ædnan”, där har författaren lyckats ta sig bort från klichéerna.

– Hennes berättelse visar på modernitetens baksida. Det finns ett större program där som handlar om att avkoda myter om vårt samhälles förträfflighet.

Författaren Erik Andersson stämmer in i resonemanget. Han har själv skildrat sina hemtrakter i ”Den larmande hopens dal” – en berättelse om en nyutexaminerad journalist i Västergötland.

– För min egen del var arbetet med boken en upptäcktsfärd. Men jag hade aldrig anat att det skulle vara så komplicerat att ta sig an Västergötlands historia.

Elias ArvidssonSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons