Black metal på bibliotek: "Kan väcka reaktioner"
På 1980- och 1990-talen skakades Norge av en rad kyrkbränder och flera mord, kopplade till den norska black metal-scenen. 30 år senare presenteras subkulturen nu på Nasjonalbiblioteket i Oslo i en stor utställning.
Kurator är Thomas Alkärr, som också är en av två regissörer till dokumentären "Helvete: historien om norsk black metal".
– De flesta norrmän har antagligen hört om fenomenet men det är nog inte så många som har hört musiken. För den är inte gjord för att vara tillgänglig, den är ett avståndstagande gentemot samhället. Den är gjord för dem som söker efter det extrema eller som vill gå in i det som är obehagligt, säger han.
Utställningen erbjuder ingen heltäckande historieskrivning, utan ger snarare en inblick i den värld som lockade främst unga killar. De bodde på mindre orter och kände sig ofta mobbade eller utanför samhället men lyckades få kontakt via sitt intresse.
– Musiken blev deras frizon, säger Thomas Alkärr.
Präglad av kontroverser
Flera nyckelpersoner har bidragit till utställningen, som redaktören för Slayer Mag, Jon "Metalion" Kristiansen, Ivar Bjørnson från Enslaved och Jan Axel Blomberg från Mayhem.
Man kan både lyssna på musiken och ta del av inspirationen: som dödsbilder ur en bibel från 1550, exempel från vikingatiden och poesi av Gunnar-Reiss Andersen – om ockupationen av Norge under andra världskriget.
Där finns också ljusare inspirationskällor som JRR Tolkiens litteratur och rollspel – och ett rum handlar om glädjen i att utbyta fanzines, kassettband och att nätverka.
– Inte så många tänker att black metal kan ha något att göra med glädje. Men det finns i gemenskapen och vänskapen som uppstod mellan alla ensamma personer, säger Thomas Alkärr.
Samtidigt är subkulturen präglad av de tidiga kontroverserna. Ett av de mest kända banden, Mayhem, splittrades på grund av interna stridigheter. I utställningen syns det brev som sångaren Pelle Ohlin skickade till Jon “Metalion” Kristiansen där han presenterade sig som "Döden". Han skickade också en korsfäst mus till bandet i ett brev.
– Pelle hade en historia av att ha blivit mobbad och fick en nära döden-upplevelse efter att ha blivit misshandlad. Han hade också ett slags dödslängtan som kulminerade tre år senare när han tog livet av sig, påsken 1991, säger Thomas Alkärr.
En motkultur
Gitarristen Øystein Aarseth tog bilder på Pelle Ohlins döda kropp, och fotografierna kom att hamna på framsidan av en piratutgiven skiva som har spridits på nätet. Aarseth blev senare mördad av Varg Vikernes, känd för sin enmansgrupp Burzum.
De våldsamma händelserna påverkar fortfarande bilden av norsk black metal, tror Thomas Alkärr.
– När ett band blir avbokat är det ofta baserat på något som skett för länge sedan, säger han – och berättar att en Mayhemkonsert nyligen ställdes in i Brasilien för att en av bandmedlemmarna burit en SS-uniform på en bild för många år sedan.
Karl Ove Knausgård skriver i sin senaste bok "Det tredje riket" om banden som företrädare för ett djupt antikommersiellt ställningstagande. Men nu har subkulturen breddats och många av banden turnerar världen runt. Vissa älskar visserligen fortfarande att provocera, framhåller Thomas Alkärr, som tror att utställningen kan väcka reaktioner.
– Men det tror jag att Nasjonalbiblioteket är beredda på, för det är deras jobb att lyfta fram alla typer av norsk kulturhistoria och black metal är absolut en del av den.
Fakta: "Dårlig stemning"
Utställningen "Dårlig stemning" visas fram till 16 september på Nasjonalbiblioteket i Oslo.
Det ingår också ett program med bland annat inledningskonsert av Sylvaine och performance av Witch Club Satan, liksom paneldiskussioner om varför norsk black metal blev så stort.
Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
Här finns också hjälp:
Jourhavande medmänniska, nås nattetid på 08-702 16 80.
Jourhavande präst är öppen på natten. Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst.
Giftinformationscentralen, 010-45 66 700, dygnet runt.
Självmordslinjen, tillgänglig via chatt och telefon 90 101 dygnet runt, varje dag.
Föräldralinjen, 020-85 20 00. Öppet vardagar klockan 10–15 samt torsdagskvällar 19.00–21.00.
Bris: Ring, mejla eller chatta. Telefon: 116 111.
Källa: mind.se