Barnporträtten övertygar i Inger Frimanssons thriller

Faror lurar på barn och unga, även i skenbart trygga miljöer. Recensenten Kerstin Bergman tycker att ”Stenmannen” är Frimanssons starkaste bok från de senaste åren.

Recension • Publicerad 11 november 2023

Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.

Psykologisk thriller

Stenmannen

Författare: Inger Frimansson

Förlag: LB förlag

”Stenmannen” är Inger Frimanssons starkaste bok på senare år, tycker recensenten Kerstin Bergman.Foto: Richard Ryan

Tioåriga Isak och hans femtonåriga syster Peggy Sue är på väg att råka riktigt illa ut. Han bevittnar ett mord, hon förälskar sig i mördaren. Frimansson gör ett nedslag i barnens liv under en vintervecka då allt står på spel. Isak är mobbad men kan allt om djur, Peggy Sue skriver dikter och utforskar de vuxna orden. Dessutom möter vi Olivia som inget hellre vill än att vara vän med Peggy Sue och ha en bror som Isak att beskydda.

Styrkan i Frimanssons bok är de övertygande barnporträtten. Tonårstjejernas längtan efter kärlek och Isaks besatthet av att skydda den lokala bävern från jägarna, livsviktigheter som i den åldern går före alla tankar på den egna säkerheten. Intrigens enkelhet framhäver kraften i de individuella ödena och får mig att ha överseende med att språket ofta är alltför avancerat för barnen som brukar det.