Annons

Barnen höjer en ”Annie” i högform

”Annie”på Lorensbergsteatern har allt som behövs för en riktigt trevlig musikalkväll för hela familjen. En fantastisk och imponerande barnensemble, välkända och trallvänliga låtar samt en hel del humor.
Publicerad 2 mars 2019
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Nypremiärens Annie spelades av Ella Andersson Bessman, som dubblerar rollen med Lily Wahlsteen.
Nypremiärens Annie spelades av Ella Andersson Bessman, som dubblerar rollen med Lily Wahlsteen.Foto: Cesare Righetti

Ett barns hoppfulla inställning till livet var precis vad som behövdes under depressionens Amerika, vilket kanske är anledningen till varför musikalen ”Annie” från 1977 charmar publiken var den än spelas. Förra våren hyllades samma föreställning i Malmö till skyarna, och när den nu kommer till Lorensbergsteatern håller kvaliteten i sig.

Titelrollen spelas under nypremiären av elvaåriga Ella Andersson Bessman. Hon sjunger starkt och klart, och lyser upp scenen med både närvaro och trovärdigt skådespel trots osäkra moment som att hålla reda på hunden Sandy under musikalens mest kända låt.

Annons

Det här är en barnens musikal. Samtliga av den unga delen av ensemblen charmar publiken fullständigt i varje scen de är med i, och ensemblenummer som ”Vilket uselt liv” och ”Om ni aldrig ler” kan knappast göras bättre. Hela gruppen känns som fullfjädrade musikalartister, och särskilt nioåriga Caroline Enochsson som lilla Molly imponerar och stjäl showen så fort hon kliver ut på scenen.

Bland de vuxna syns bland andra Nanne Grönvall i en komisk paradroll som den elaka, gravt alkoholiserade och manstokiga barnhemsföreståndaren Miss Hannigan. Hon briljerar i sången, och lockar musikalen igenom till skratt även om jag själv känner att den komiska tajmingen inte är helt klockren alla gånger. En hel del känns dock igen från regissören Eva Rydbergs eget karaktärsspel. Thomas Järvheden, som egentligen är mest känd som komiker, skänker en spännande ny dimension till den allvarlige och lite märklige miljardären Oliver Warbucks.

Det märks dock att musikalen har ett par år på nacken, storyn, som utspelar sig under 1930-talet i New York, har passerat sitt bäst före-datum. Den översvallande amerikanska patriotismen känns minst sagt unken i dag, och bara det faktum att en excentrisk miljardär vill adoptera föräldralösa småflickor efter en vecka i deras sällskap får åtminstone mig att känna kalla ilningar i nacken. Men bortser man från det, så är ”Annie” en glädjespridande familjemusikal – och så mycket bättre än på Lorensbergsteatern tror jag inte att det kan bli.

Elin ThornbergSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons